Datorn vakar över Nilssons kossor
I kväll får mjölkbonden Ingemar Nilsson ta emot Svensk Mjölks guldmedalj av kungen. Kuriren hälsade på i ladugården i Åkerby. Det blev en närmast häpnasväckande high-techupplevelse. Och vi blev klart förtjusta i de gossiga kossorna.
BYGGHERRE. I dag ägnar sig Ingemar Nilsson mer åt gårdens ständiga byggprojekt än daglig mjölkverksamhet. Men att mysa med ladugårdskatten har han alltid tid med.
Foto: Petra Isaksson
Nu sitter vi och pratar på kontoret/fikarummet i anslutning till ladugården. En dataskärm glimmar i ett hörn och i tillhörande databurk finns allt om kornas väl och ve. Åkerbygården har alltid legat långt framme i utvecklingen. Lösdrift infördes 1994. Detta innebär att korna går lösa i ladugården. - Farsan har alltid varit pådrivande, säger Peter Nilsson om tekniska utvecklingen. Det var han som ville ha mjölkrobotarna. Bara mjölk produceras och ingen kombination med skogsbruk finns. Grovfoder till korna är man självförsörjande på. Hur får man fram mjölk som belönas med guldmedalj? - Noggrannhet är a och o. Och ett bra grovfoder av högsta kvalité. Får du in det minsta av sporer eller annat i fodret går det via korna ut i mjölken, resonerar Ingemar Nilsson. Vi går ut i ladugården med dess mumsande och råmande invånare. - Nu ska vi titta på tvåans robot, säger Peter Nilsson. En metallarm är något av centralenhet på roboten. På den sitter en rad funktioner, bland annat en laser och en kamera som ska hitta spenarna på kon. Via funktioner på armen mjölkas kon. Innan rengörs spenarna och torkas. Dessa får även en dos efter mjölkningen. - Korna måste vara rena, understryker Peter Nilsson medan en ny ko tar plats i mjölkbåset. Det är en av förutsättningarna för bra kvalité på mjölken. Kraftfoder belöning
Kon står alltså i ett bås under hela proceduren. En krubba med kraftfoder är morot för kon att gå in i båset och håller kossan nöjd under mjölkningen. Grindar öppnas och stängs automatiskt och släpper ut och in korna. Systemet är igång dygnet runt utan att någon behöver stå och kontrollera verksamheten. Vid fel ringer datorn upp gårdens jourhavande och berättar att något är på tok. - Det är otroligt att det fungerar egentligen, filosofera Peter Nilsson om robotmjölkningen. Systemet som styr vilka kor som ska mjölkas eller inte är minst lika fiffigt. Varje djur bär med sig en transponder i halsbandet. Datorn läser av transpondern på ett visst ställe i ladugården. Kon som passerar styrs till väntrummet för mjölkning om det är tidsmässigt dags för detta. I annat fall går kon vidare till liggbåsen och ett "varv" till i ladugården. Grindar som bara kan öppnas åt ett håll ser till att djuren inte går åt fel håll. Även mjölken kontrolleras via datorn. Om aktuell mjölk är dålig kasseras den. Datorn sköter också om regelbunden diskning av hela mjölkningssystemet. I speciella bås kan djuren vila på mjukt underlag. En omtyckt grej är stora borsten som ryktar djuren under varven i ladugården. Finurligt är spaltgolvet som gör att det är torrt i ladugården. En annan finess är att varje ko har en aktivitestmätare, egentligen en vanlig stegräknare. Ändring av aktivitet kan peka på att korna är brunstiga eller att de är sjuka. Jodå, dator är med även här, registrerar och ger signal om något avviker. Mår korna bra i det här systemet? - Jo, det ser man när man tittar på dem, menar Peter Nilsson. De är rena och kan ligga och ha det gott på madrasserna. Få mat när de vill. Ingemar Nilsson inflikar: - Och lugna är de. Ladugårdsförman Zerpe
Vi kan bara instämma. Kossorna är riktiga charmörer och gossiga. En av dem slickar vänskaplig på mina jeans, en annan buffar mig med huvudet. När vi ska gå ut fångar en reslig ko min blick. Med högburet huvud följer den stint mina ögon när jag passerar genom ladugården. Jag kanske skulle ha blivit ladugårdsförman i stället för reporter?
Guldmedaljen är Svensk Mjölks högsta utmärkelse. Kravet är att man ska ha levererat förstklassig mjölk under 23 år. Svensk Mjölk är en branschförening. Forskning, opinionsarbete jämte utvecklande av service och rådgivning är de största verksamhetsområdena.
Så jobbar vi med nyheter