Går på djupet efter malmen

Litet koppar bland mycket berg. Det är bilden av Bolidens grävande i Aitik. Här skyfflas inte lite. För att på ett år få fram 200.000 ton kopparslig som sätts på tågen till Rönnskärsverken krävs 19.000.000 ton malm, mineraliserat berg med brytvärda metallhalter. Dessutom ska det skyfflas bort 20.500.000 ton gråberg för att komma åt malmen. Det finns koppar, guld och silver i Aitik för lång tid. Avgörande för hur länge brytningen består är om den kan ske till tillräckligt låg kostnad, konstaterar ledningen. ? Enda sättet att ha lönsam brytning är att få bort gråberget billigt, uttrycker sig platschefen Bert-Ove Johansson. Hotar verksamheten Den andra begränsningen är krav utifrån, menar han. ? Vad är det den här regionen lever av? Om vi gör det här till naturreservat finns inga möjligheter till att finnas här, deklarerar Bert-Ove Johansson. Det som bekymrar honom nu är att länsstyrelsen lagt in ett Natura 2000-område intill Aitiks sandmagasin. ? Här av alla platser. Går det igenom är det stor risk att vår framtida verksamhet påverkas. En förlängning av gruvan gör att såväl gruvbrytningen som gråbergs- och sandupplag hamnar i det föreslagna Naturaområdet. Det måste finnas ett grundläggande fel när länsstyrelsen, med folk från Norrbotten, besinningslöst tar fram såna förslag utan att tänka på vad regionen lever av. Du kan inte både ha kakan och äta den, resonerar Bert-Ove Johansson. Stor och tung industri Gruvindustrin är stor och tung. Det syns där den dragit fram. Fast ledningen i Aitik har vanan vid att möta såna frågor och redovisar siffror på hur utsläppen sjunkit drastiskt över åren. Planeringschef Jan Rutqvist filosoferar över verkligt lång tid och konstaterar att Boliden lånar mark en tid för brytning och utkomst. Sedan lämnas den tillbaka. ? Ponera att vi kan driva gruva ända upp till 50, 100 år. Efteråt efterbehandlar vi området och ser till att det blir grönt. Vad händer då? Jo, det öppnar för turism, skogsbruk och rennäring här, säger Jan Rutqvist. Det gröna lyser även nu. Av det stockholmarna lämnar efter sig i toastolen blir det slam i reningsverk och det fraktas till Aitik för att göra de gråtunga bergupplagen gröna. Jo, det bär sig frakta upp slammet, enligt Aitikledningen. Alternativet är att lägga slammet på soptipp och då tar staten ut avfallsskatt. Kopparhalten i Aitikmalmen är måttliga 0, 36 procent per ton malm. Nu sker brytningen i dagbrottet på 330 meters djup. Brytningen kan med nuvarande brytningstakt konstaterat hålla på till 2015. Vill öka produktionen Ett nytt omtag, att ännu en gång börja bryta det gråberg som täcker malmen, förlänger driften samt breddar och fördjupar gropen. Dessutom vill Boliden bryta söder om dagbrottet. Därmed är brytningen framme åtminstone vid 2023. Bolaget, som nu bryter 19 miljoner ton kopparmalm per år i Aitik, vill i den koncessionsansökan som behandlas öka produktionen till upp emot 28 miljoner ton. Framtidsvisionen är att bryta malm ner till 600 meters djup. Så långt sagt. ? Det har alltid hetat ?nu räcker det inte så länge?, och då har det alltid ökat. Det är inget vi oroar oss för. Det som är intressant är priset, vi måste hålla låga kostnader, säger Jonny Johansson, Metallavdelningen vid Aitik.

Går på djupet efter malmen

Hålet som började grävas 1968 är nu över 300 meter djupt.? Ju djupare vi kommer desto dyrare blir brytningen, konstaterar Aitiks platschef, Bert-Ove Johansson.Förhoppningen är att det ska vara lönsamt att gräva dubbelt så djupt. I så fall består arbetsplatsen i flera årtionden.

Hålet som började grävas 1968 är nu över 300 meter djupt.
? Ju djupare vi kommer desto dyrare blir brytningen, konstaterar Aitiks platschef, Bert-Ove Johansson.
Förhoppningen är att det ska vara lönsamt att gräva dubbelt så djupt. I så fall består arbetsplatsen i flera årtionden.