Det är svårt att tro att denne slöjdare går mot sitt 83:e levnadsår. Slöjdat har han gjort sedan barnsben och han är still going strong.
Det är lite Döderhultaren över Kjells fina alster som skärs ut i träslaget lind.
Och, som han säger, berättar verkligen hans verk sina egna historier.
- Det ska gärna vara lite humor, berättar han och visar till exempel på en dråplig variant med björnjägaren som slagit läger och helt plötsligt överraskas av nalle själv vid lägerelden.
Den uppjagade jägaren greppar efter bössan och fastnar i hundens koppel med ena foten.
Titeln på verket är
Jag har licens. Historierna går verkligen fram till betraktaren kan man konstatera, det är ett härligt schvjung i uttrycket.
Representerad på Ájtte
- Jag är född i Glommersträsk och började tälja figurer redan som sexåring, säger Kjell som inte haft någon särskild förebild om man undantar fadern Verner som även han slöjdade i trä och skar ut trätavlor i reliefteknik.
Konstnären som bor i Abraur i Arvidsjaurs kommun, är representerad både i kommuner och landstinget och på Ájtte fjällmuseum med ett stort objekt som belyser en samisk familjs årscykel uppdelat på hela 21 figurer. Ett verk som tog ett helt år att förfärdiga och beställdes till invigningen av museet där både kung och drottning medverkade.
- Det sägs att de gillade konstverket, säger Kjell lite blygsamt.
Jobbade i skogen
I raden av fina objekt som han visar finns bland annat en man som bär på en försvarlig bunt grovdimensionerade brädor över ena axen. Intill på väggen hänger ett gammalt foto av en ung, välbyggd Kjell med samma börda uppslängd som om det vore en bunt lätta vidjor.
- Jag började arbeta i skogen och sysslade med flottning, brände tjärdalar och byggde kolmilor. En tid var jag i gruvan i Laisvall och arbetade även en tid åt Kartverket, berättar Kjell.
På 1960-talet började han visa upp sina alster bland annat på bibliotek.
På 1970-talet slutade han det tunga skogsarbetet och omskolade sig inom sitt fritidsintresse. Han skulle satsa på sitt konstnärsskap.
- Jag fick en Ams-utbildning, först i Norrköping där jag fick lära mig möbeltillverkning. Sen bytte jag till Östersund där jag fick studera slöjdande. På det fick man även bidrag till maskiner, berättar Kjell.
Från utbildningens slut har han levt på sitt konstnärsskap.
Gemensam vän
Efter hustrun Ellas död knöt han kontakten närmare med en gemensam vän till paret - Ulla Thorén från västgötska Torsåker.
I dag lever de tillsammans och alternerar mellan Abraur och hemmet i södra Sverige. Sambon är även hon träslöjdare och har varit i möbelbranschen.
- Det är nere i Torsåker som jag skapar det mesta av mina figurer och där jag får tag i träet.
- Jag trivs jättebra därnere men till vissa tillfällen måste man upp hit till Abraur och Stokkelandet. Då isen far,
då snottrena är klara och då vi fiskar sellaken i sjösystemen här, säger Kjell Gustafsson.