Övning i otillgänglig terräng

Tomma last- och personbilar står på rad efter E 10 mellan Björkliden och Riksgränsen. I över ett dygn har vägen varit avstängd på grund av det hårda vädret.Inne i polishuset i Abisko, cirka en mil från Björkliden, håller meteorologen, Peter Löfwenberg, en genomgång med personalen från helikopterflottiljen.Han berättar att i det västra övningsområdet är det fortfarande tätt snöfall men att det beräknas avta under dagen. Vid de lägre topparna blåser det 40 knop, drygt 20 meter per sekund.Övningsledningen går igenom förutsättningarna och upprepar att besättningen ska tänka på referenserna, de luriga vindarna och att alltid ha reträttvägen klar.- En referens är ingen referens, säger Lars Grönlund, vid första helikopterskvadronen.Det är första dagen på övningen och momenten som de ska genomföra består av landningar i dalgångar och på fjälltoppar.Piloten Mats Andersson flyger det första passet tillsammans med Åke Englund i en helikopter som är ombyggd för att kunna tjänstgöra i Afghanistan.De planerar flygningen och övningsmomenten som de ska utföra. Mats Andersson har ingenting emot flygvädret men säger:- Det kan stöka en hel del inne i fjällen i dag.Väl uppe i luften styr Åke Englund direkt Superpuman mot en lägre topp i närheten av Torneträsk.Efter att ha flugit förbi ett par gånger och känt på vindarna närmar han sig sakta och säger på radion:- Jag går ner men sätter inte.Det betyder att teamet genomför hela landningsproceduren men avbryter när helikoptern bara är ett fåtal meter ovanför marken.- Det var ju hur lugnt som helst, jag trodde det skulle stöka betydligt mer, säger Mats Andersson och får medhåll av Åke Englund som föreslår att de ska åka in till en dalgång vid Rautasjaure.Precis som uppe på toppen genomförs samma procedur i dalgången med några överflygningar innan Åke Englund säger:- Jag prövar att sätta maskinen längst fram på myren om det känns bra. Är du beredd med dörren, frågar han färdmekanikern, Urban Sundqvist som öppnar dörren och lutar sig ut för att kontrollera så att ingenting vasst tar i helikopterkroppen eller skidorna som är fästa över julen.När helikoptern sänker sig mot marken yr snön upp och radiotrafiken går varm mellan Englund, Andersson och Sundqvist.För en kort stund tappar alla tre kontakten med referenserna, de kala träden på marken, då snön virvlar runt skapar ett tjockt, vitt täcke. Till slut säger Åke Englund att han ser träden och genomför en landning.- Egentligen är det här ingen svår landning men vi genomför det som om det skulle ske på Kebnekaises topp, allt för att rutinerna ska sitta. Det gör att man får bra möjligheter att ta sig ur en knepig situation om den skulle uppstå, säger Mats Andersson.Att flyga utan referenser är alla piloters stora mardröm. Om man hamnar i ett snödrev i fjällen kan omgivningen snabbt bli helt vit. Trots att 2.000 meter svarta berg reser sig på alla sidor om helikoptern.- Vi strävar ju alltid efter att inte hamna i den situationen. Gör man det har det gått väldigt långt. Samtidigt är det ofta vid dåligt väder som vi får rycka ut så därför är det bra att vi får öva i sämre väder, säger han.Men det är inte bara sikten som kan ställa till bekymmer. I dalgångarna och vid bergen beter sig vindarna helt annorlunda jämfört med i kusten och kan spela fula spratt med piloterna.-Att flyga här är speciellt och man ska ha respekt för fjället. Många gånger som man inte är välkomen på vissa ställen och då ska man inte heller flyga där.Det får besättningen också uppleva under flygturen när Åke Englund föreslår att Mats Andersson ska flyga in i en annan dalgång.- Du den ser stängd ut, säger han och pekar på det tjocka molntäcket som vilar över dalen.- Vi tar en till topp istället.

Övning i otillgänglig terräng

Snöstorm, extrem lavinfara och en vindstyrka på 20 meter per sekund. Fjällstationerna uppmanar människorna att stanna inomhus. - Perfekt flygväder, säger övningsledaren för helikopterflottiljens årliga fjällövning.