Myrarna angrips från två håll
I Abisko är permafrosten helt på väg bort från en myr. En avhandling visar att permafrosten naggas både från ytan och undersidan. Växthuseffekten pekas ut som grundorsak.
VÄXTHUSEFFEKTEN. Naturgeograf Margareta Johansson, Lund, har arbetat i Abisko med att undersöka den tinande permafrosten. Enligt henne ligger växthuseffekten bakom.
Foto: F. Keuper
På en myr har permafrosten under sista tio åren försvunnit helt från en större del av myren. I studien framgår att permafrosten tinar både upp- och nerifrån. Angreppet från ytan härleds till varmare somrar och tjockare snötäcke vintertid som isolerar underliggande mark. Tiningen från djupet beror troligen på högre lufttemperatur och därmed varmare grundvatten- Om 50 år, eller kanske ännu tidigare, tror jag inte att permafrost längre finns i Abiskoområdet.Anledningen till att man via borrning undersöker myrar är att det är där som permafrost finns i låglänta områden. Myrens torvlager skyddar underliggande mark från sommarens värme.Tinande permafrost medför instabil mark. Alla som kört vägen mellan Kiruna och Abisko känner till myren innan Torneträsk station. Här har ständigt funnits en svacka i E 10:s vägbana.- Vägen sätter sig hela tiden där på grund av att permafrosten tinat.Kollaps
Annan infrastruktur, till exempel elstolpar, kan också påverkas. Och mark under städer i exempelvis Sibirien kan kollapsa. I Sverige finns inte samma förutsättningar som tur är. Margareta Johansson pekar ut orsaken till förändringarna: Det varmare klimatet med bakgrund i växthuseffekten. - Lufttemperaturen ökar och även nederbörden på grund av växthusgaser, en mänsklig påverkan.
Permafrost är mark som är frusen minst två år i följd. Den börjar på 0,5-2 meters djup och går ner till cirka 15 meter. Permafrost finns på nordliga breddgrader där Abisko befinner sig i södra kanten. Utbredningen i Norden är liten och de stora arealerna finns i Nordamerika och Sibirien. Upptining kan medföra ytterligare utsläpp av växthusgaser.
Så jobbar vi med nyheter