Nästan tre år har gått sedan arkeologen Olof Östlund vit i ansiktet och med skakande händer läste brevet med resultatet av kol-14-analysen av benresterna från fyndplatsen. Femsiffrigt hade han aldrig kunnat drömma om.
Även om åldern på boplatserna efter ytterligare analyser har justerats om nedåt från 11.300 till 10.600 år är de fortfarande de äldsta boplatserna någon har funnit i hela Norrbotten. Det betyder enligt arkeologerna att det fanns människor i Tornedalen för så länge sedan, och tyder på att inlandsisen smälte undan snabbare än många tidigare trott.
Gruvbolag initierade
Arkeologerna Frida Palmbo och Olof Östlund från Norrbottens museum upptäckte boplatserna i samband med en arkeologisk utredning hösten 2009. Utredningen var initierad av gruvbolaget Northland Resources som hade anlitat Norrbottens museum för att söka efter fornlämningar i ett antal områden i samband med planeringen av den nya gruvverksamheten.
De första fynden som gjordes var brända ben och kvartssten som tyder på att människor har använt platsen för att bland annat laga mat, och tillverka jaktredskap.
Northland gav plats
Under 2010 fick arkeologerna tillfälle att göra fördjupningar i studien av platsen.
- När fyndet av boplatserna gjordes förespråkade jag att de skulle bevaras för framtiden. Northland biföll och valde att placera en pumpstation en bit därifrån i stället. De såg det lite som en reklamfinansiering att hjälpa till att bevara ett kulturminne, säger Olof Östlund.
Enligt Olof Östlund har fördjupningarna framför allt lett till att arkeologerna har kunnat få ut mer information om hur människor kan ha tagit sig till Tornedalen.
- Det finns två möjliga vägar: antingen via Nordnorge där ännu äldre boplatser är funna eller österifrån från Ryssland eller Finland, säger Olof Östlund.
200 fyndpåsar
Frida Palmbo och Olof Östlund kröp på knä på platsen och hade till slut 200 fyndpåsar med arkeologiskt material. Det var den större mängden material som gjorde att en mer exakt datering kunde göras.
Arkeologerna har också kommit fram till att boplatserna förmodligen endast användes kortvarigt, som matplats och plats att bearbeta sina verktyg.
- Människorna som stannade till här levde under hårda förhållanden och hade inlandsisen alldeles intill. Tanken på att de kunde uthärda kylan tyder också på att de var civiliserade människor som sydde egna kläder, säger Olof Östlund.
Lagt tillbaka torven
Vid en vandring över myrmarken där boplatserna fanns är det svårt för ett otränat öga att se var utgrävningarna skedde. All torv som grävdes bort har lagts tillbaka.
Men en guidad tur med arkeologerna själva ger en ytterligare dimension till myrmarken. Ett 30-tal engagerade deltagare besökte arkeologidagen.
Sedan 2010 har framför allt pengar men också tid saknats att fortsätta utgrävningarna i Aareavaara.