Matematik på samiska

När Ylva Jannok Nutti undervisade på sameskolan i Jokkmokk slogs hon av att skolan var så lik alla andra västerländska skolor. Den västerländska matematiken ansågs vara ett absolut och objektivt sätt att beskriva verkligheten. Det borde, tänkte Ylva, gå att använda sig mer av den egna kulturens särprägel i skolan. De tankarna kom att utgöra grunden för hennes akademiska uppsats med titeln Matematik som kulturellt fenomen, sett ur ett samiskt perspektiv.  ? Alla tänker på matte som det ser ut i böckerna, men beroende på vilken kultur det gäller så använder man matematiska fenomen på olika sätt. Inom samisk kultur använder man till exempel andra mått än centimeter för att sy skor. Man mäter med handen och fingrarna och vet vad som gäller för en kvinnosko respektive en manssko. Krävs annat kunnande Det krävs också ett annat tekniskt kunnande för att konstruera en bågstångskåta än för att bygga ett fyrkantigt hus. Det krävs andra beskrivningar för att orientera sig i ett vidsträckt och orört landskap, än för att färdas genom tättbebyggt område.  ? Vädersträckens ord översätts i dag från samiska till svenska med norr och söder, öster och väster. Men tittar man på kartan, så ser man att norr för en äldre same inte är samma som norr på kompass och GPS. Istället kanske norrut är det håll som blir när man följer en dalgång uppåt, mot fjällen. Orden för riktning har också olika innebörd beroende på var i Sápmi, förklarar Ylva Jannok Nutti. I sina studier har hon intervjuat äldre slöjdare och renskötare. Ett mått som famn finns fortfarande kvar inom sameslöjden. Mycket av det som skiljer det samiska matematiska tänkandet från det västerländska rör geometri, former och mönster.  ? På renmärkena har snitten olika namn beroende på hur de sitter och hur de ser ut, säger Ylva Jannok Nutti. Utifrån behov Hon konstaterar att matematiken utvecklas utifrån de behov som har funnits i en kultur historiskt. Själva räknesätten har hon bara nosat på, men sättet att konstruera tal har förändrats och anpassats till majoritetskulturen. Tidigare uttryckte samiskan ordet för 21 genom att säga ?ett mot det tredje tiondet?. I dag säger man som på svenska, ungefär två-tio-ett.  ? Och vi räknar med åtta årstider och har historiskt haft ett cykliskt tänkande. När ett år har gått är det samma år som börjar om igen. Inte som det västerländska sättet där tiden räknas linjärt, säger Ylva Jannok Nutti. Ett annat exempel är hur djup beskrivs. Djupet på en bäck som ska vadas eller djupet på snön.  ? Man har inte sagt att det är 50 centimeter eller så, utan att det har gått till knäna. På samma sätt är det med kyla och värme. Istället för att mäta temperaturen i grader har man beskrivit det med hur det känns. Måste mötas De renskötare hon har intervjuat säger också att renar inte räknas en och en. De är bara delar av en hjord, som har ett namn beroende på hur stor den är. När det omgivande samhället ska börja kontrollera renskötseln måste de båda mötas. Länsstyrelsen vill veta antalet renar, så exakt som det nu är möjligt. Och när renarna ska transporteras i lastbil betalar renskötaren för varje ren. Ylva Jannok Nutti säger inte att ett sätt att tillämpa matematik är bättre än det andra. Och självklart, menar hon, godtar också samer formlerna för hur cirkelns omkrets, area och -diamter räknas ut. Men hon vill framhålla att det har funnits andra sätt att reda ut matematiken.  ? När jag jobbade på skolan tog eleverna bland annat ut mönster på bällingarna. Då gäller det att från början tänka i konstruktioner. Speciellt för skorna måste man kunna räkna ut hur delarna ska sättas ihop. Det här har överförts från generation till generation. De har inte haft mönster och ritningar att gå efter, utan det har suttit i huvudet, säger hon. Hon tycker det vore bra om också yngre samer får lära sig den egna kulturens matematiska tänkande, utan att för den skull ställa det mot något annat. Kunskap som kunskap ? de är lika mycket värda och framtvingade av de behov som den enskilda kulturen har haft.  ? För mig som lärare har det här att göra med att synen på vad en skola är, vad man lär sig och hur man lär sig, är så etablerad. Men det finns andra sätt och de har ett värde i sig, säger Ylva Jannok Nutti.

Matematik på samiska

Att det är så torde få ifrågasätta i dag.Men matematiska företeelser kan skilja sig åt beroende på kultur.Ylva Jannok Nutti har studerat den samiska matematiken.

Att det är så torde få ifrågasätta i dag.
Men matematiska företeelser kan skilja sig åt beroende på kultur.
Ylva Jannok Nutti har studerat den samiska matematiken.