Per Nordmark är hemma i Piteå, där han gästproducerar åt elever på Musikhögskolan, och kan med ett något lugnare schema reflektera över det senaste året. Ett galet år på många sätt.
Fireside har gjort bejublad återkomst, vilket varit omtumlande, men det som vänt upp och ner på Nordmarks tillvaro är hans självbetitlade podcast som startade i maj 2016. Lyssnarna strömmade in i snabb takt och det som började som ett sätt att dra uppmärksamhet till hans skivbolag blev större än han någonsin kunde tro.
– Jag är musiker, det är det jag ser mig som. Men nu har den här jävla podden gått så sjukt bra att det är fler som kommenterar min podcast än min musik, berättar Nordmark.
I somras hade han mellan 70 000–100 000 lyssnare i veckan och kända namn som Henrik Schyffert, Nour El Refai och Ann-Sofie Back har gästat studion. Utan journalistisk erfarenhet lutar sig Per Nordmark mot samtalet och personkemi i stället för riktade frågor.
– En del är inte så bekväma med vanliga intervjuer och reagerar med ett "shit, det här var inte som en vanlig intervju". Nej, det är det som är poängen, det ska inte kännas som en vanlig intervju, säger han.
– Jag har inget alter-ego som jag går in i för att prata om det jag gör. Det är väl en grej med podden också, det ska inte kännas konstig. Det ska vara dynamiskt.
Han försöker så långt som möjligt ta kontakt med potentiella intervjupersoner själv och försöker hålla samtalen till en timme.
– Jag tycker att det är typ det roligaste jag har gjort, av den anledningen att det går in i det jag är – musiker och producent – det är förenbart. Det är också fett kul att lära sig av andra. Det finns många egoistiska strömningar i det här (skratt), jag får lära känna andra personer med andra bakgrunder. Det är supermäktigt.
Samtidigt pågår arbetet med ny musik, både som producent och låtskrivare. Nordmark räknar med att hans band Kriget kommer släppa ny singel vid årsskiftet och ett album som han beskriver som "det bästa vi gjort". Samtidigt släpper han låtar under namnet Nordmark.
– Det kommer att komma olika sorters musik och ljud i mitt namn, mest sporadiskt. Men man vet aldrig med mig (skratt), det kan lika gärna komma en skiva nästa år, säger han.
Hur beskriver du livesommaren med Fireside?
– Det var helt fantastiskt, konstigt också att spela så gamla låtar med sitt första band. Det var skräckblandat, men råmäktigt också.
Hur går ni vidare?
– Ja, precis. Det startat också en massa frågetecken. Ska vi köra mer? Varför ska vi göra mer? Och när i sådana fall? Det är nästan ett filosofiskt problem och där är vi nu. Det är ingen som vet, i klassiskt Fireside-manér.
Vad vill du?
– Nu är det inte det primära, det är det inte för någon. Innan de här spelningarna var det 13 år sedan vi stod med varandra på scenen, det är klart att det inte är självklart för någon. Det är så mycket annat som tar tid med karriärer och familjer. OM vi ska göra något mer måste vi ställa oss frågan "varför?".
Framtiden för "Normark Pod" är desto mer tydlig. Efter ett 70-tal avsnitt ser han ingen anledning att sluta.
– Det är så mäktigt att prata med folk med annan bakgrund och annan input än min egen. Jag har mina gäster att tacka för allt, det är världens lyxigaste jobb, jag får gratis terapi flera gånger i veckan ibland (skratt).