Intelligent och svängigt

27 april 2012 06:00

Jag tycker inte illa om dansbandsmusik av princip, jag tycker illa om det för att det är dåligt helt enkelt, för att syftet är ett annat än att få folk att lyssna på texterna och musiken, nämligen att passivisera lyssnaren, få en att stänga av hjärnan och bara styrdansa tills man somnar. Det är djupt politisk musik i det avseendet, den gör folk dummare än vad de egentligen är.

Varför säger jag det här då? Jo, för att jag vill samtidigt understryka att det inte behöver vara det motsatta: allt behöver inte vara argt och punk och handla om att bekämpa orättvisor. Man behöver inte sitta med hörlurar och tänka på jämställdhet, djurrätt och ångest och skriva essäer om det. Ibland vill man gå på buggparty också, och då kan man göra det. Men man kan kräva lite av musiken på det partyt med.

“Glöm inte att ställa tillbaka klockan med två år", hälsar en kompis i Stockholm när jag berättar att jag är på väg till Göteborg. Det är ett gammal Killinggänget-skämt, men jag tycker det är roligt.

Så nu sitter jag i Sveriges andra stad, kommen från en småstad, och lyssnar på Eva Eastwoods nya Åh, vilken skiva! Klockan är tillbakaställd flera decennier. Eastwood spelar musik som man gjorde innan bryggkaffet och Du-reformen var uppfunna. Det är helt fantastiskt. Fullt ös, mer rockabilly och mindre, men som tur är inte helt fritt från, schlager än på förra plattan, Lyckost. Det finns faktiskt inte en svag bit på den här skivan, det är klassiska poplåtar som har lika mycket med Ramones att göra, i känslan i alla fall, som med Siw Malmkvist. Allt är superintelligent och svängigt. Bara ovanligt ångestbefriat, som en svensk och kvinnlig Jonathan Richman, jo det är sant: Allsång på Skansen och Gokväll-människorna upptäckte bra musik före oss hipsters och punkare den här gången.

Och även om man fick för sig att ifrågasätta den här oförblommerade retrorocken och Eastwoods texter om kärlek och dans, så bör man i sådana fall även vara medveten om att hon själv skrivit och producerat hela skivan. Det här är en dam med skinn på näsan och hon tänker inte vänta på att bli accepterad och uppbjuden av dig, hemmapappa.

Musik
Eva Eastwood
Åh, vilken skiva!
Darrow/Border
Fem Kurirer

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!