De socioekonomiska skillnaderna mellan Luleås grundskolor är tydliga (se faktaruta).
Klyftorna går stick i stäv med barn- och utbildningförvaltningens mål om att minska skolsegregationen.
Maarit Enbuske, Luleås skolchef, är väl medveten om utvecklingen.
– Det fria skolvalet bidrar. Allt fler föräldrar väljer andra skolor än i deras egna bostadsområden, och de som gör de aktiva valen – familjer där man tycker att utbildning är jätteviktigt – placerar barnen i skolor med bättre förutsättningar socioekonomiskt.
Skolsegregationen innebär också andra orättvisor. Maarit Enbuske anknyter till Skolverkets rapport från 2018, där det konstateras att elevernas bakgrund får en allt större betydelse för hur de lyckas i grundskolan.
Därför vill hon se en jämnare socioekonomisk fördelning.
– Barn från utsatta socioekonomiska miljöer gynnas om de placeras i skolor med bättre förutsättningar. Flyttar eleverna uppåt i socioekonomin, höjer de sina resultat.
Största anledningen till skillnaderna i elevresultaten, utöver andelen elever av utländsk härkomst, är föräldrarnas utbildningsbakgrund.
– Det handlar om skillnaderna kring vilket stöd eleverna får hemifrån.
För att underlätta för Luleås mer utsatta skolor har kommunen en riktad elevpeng utifrån socioekonomin – 8,5 procent av den totala elevpengen eller 45 miljoner kronor årligen.
– 60 procent viktas till skolor apropå föräldrarnas utbildningsbakgrund, då vi vet att det har störst betydelse.
Och den riktade elevpengen, som beslutas i barn- och utbildningsnämnden, får effekt.
– Råneåskolan kunde exempelvis anställa sju–åtta fler lärare tack vare den socioekonomiska viktningen av elevpengen.
Utöver riktad elevpeng skjuter regeringen till statsbidrag för att öka jämlikheten mellan skolorna och ytterligare förstärka stödet till elever från socioekonomiskt utsatta och lågutbildade familjer.
Enbart i år delar kommunerna på 4,9 miljarder kronor.
Men trots detta är målsättningen om en likvärdig skola svår att uppnå, menar Enbuske.
– Vi klarar inte av det kompensatoriska uppdraget, det gäller överlag i Sverige.
Den segregerade skolan avspeglas också på andra sätt. På flera av de mest socioekonomiskt utsatta skolorna är nämligen andelen behöriga lärare låg.
– Vissa lärartjänster och skolor är mer attraktiva än andra, utifrån socioekonomiska faktorer.
Maarit Enbuske öppnar för att Luleås lärare i framtiden inte alltid kan välja var de vill jobba.
– Vi kanske måste vara mer styrande, så att fördelningen av behöriga pedagoger blir så jämn som möjligt.
Men förvaltningen undersöker även andra "morötter".
– Vi har föreslagit till personalkontoret att ha högre lärarlöner på mer socioekonomiskt utsatta skolor. Inte säkert att det ger resultat, men jag är inne på att vi borde pröva det, säger Maarit Enbuske.
Skolchefen understryker även vikten av genomtänkt stadsplanering, där medborgare från olika samhällsskikt samlas i samma bostadsområden.
– Det ska vara blandat hyresrätter, bostadsrätter och villor. Det är själva grunden för att skolorna inte ska bli mer segregerade.
Stämmer sambandet "ju större skola, desto mer integrerad"?
– Ja. Därför en viktig aspekt att ha med när vi planerar för framtidens skola i Luleå. Likvärdigheten är nyckeln. Alla elever ska nå så långt som möjligt i livet.
Men Maarit Enbuske ser även att en mer integrerad skola fyller andra avgörande funktioner i samhället.
– Segregerade skolor kan bidra till ökad främlingsfientlighet, om elever aldrig kommer i kontakt med andra kulturer och tankesätt. Där har skolan en jätteviktig uppgift, vad gäller den demokratiska uppfostran kring allas lika värde, säger Luleås skolchef.