Det är bara att vänja sig vid att det sker fler seismiska händelser i underjordsgruvorna i takt med att de blir allt djupare. För LKAB innebär ökad det att de måste lägga större resurser på att öka säkerheten. Gruvan började klassas som seismiskt aktiv 2009 och det var strax innan det som ett enormt arbete med förstärkning av gruvorterna inleddes.
– Sedan 2007-2008 så har vi minskat både olycksfall med frånvaro och tillbud orsakade av fallande sten, säger Anders Lindberg, informationschef på LKAB.
Att gruvarbetarna är oroliga när det inträffar stora skalv är något LKAB har förståelse för. De menar dock att det är säkert att arbeta i gruvan, även om vissa risker finns.
– Vi tar det på stort allvar, att man kan känna obehag, säger Lindberg och fortsätter:
– Det är inte fler olyckor, det är faktiskt färre trots att aktiviteten ökar.
Så det handlar inte om tur vem som klarar sig genom arbetsdagen?
– Nej, det handlar inte om tur och det är vad statistiken visar. Att man upplever obehag är en sak och vi säger inte att det inte finns risker, säger Anders Lindberg.
Gruvarbetare som jobbar under jord tycker dessutom att informationen om de olika händelserna som sker i samband med skalv är dålig.
För en knapp vecka sedan hade två laddare änglavakt. På väg ut till sin arbetsplats möttes de av ett dammoln och såg samtidigt hur berget kollapsade i området de var på väg till.
Några dagar tidigare föll ett stort stenblock över en betongsprutmaskin men föraren hade tur och stenen landade på maskinens arm, bara någon meter från hytten. Detta är bara två exempel på händelser som allmänheten inte fått kännedom om.
– Det är ingen som har ställt frågor om dem, säger Anders Lindberg och menar att det inte handlar om att dölja något.
– Nej, inte alls. Tvärtom, vi försöker berätta så mycket vi bara kan. Till exempel när det har skett seismiska händelser så inom bara någon timme ligger den informationen på vårt intranät och på det externa nätet.
Att informationen är bristfällig och att det i bland tar lång tid innan personalen informeras menar man har att göra med att det tar tid innan informationen från personer på plats når fram till arbetsledningen och kan kommuniceras ut.
– Det har inte att göra med att vi mörkar men det tar ett tag innan informationen kommer fram. Det följer vi upp och utvärderar, säger Anders Lindberg.
Finns det anledning att se över rutinerna så att de anställda får bättre information?
– Absolut, det gör vi hela tiden och försöker också prata med så många som möjligt och ta till oss och förbättra. Upplever man att man har fått för lite information då måste vi lyssna på det.