En företeelse inom arbetslivet kallas amatörisering. Personer som är utbildade för kvalificerade jobb, ägnar mer och mer tid åt arbete som de inte är utbildade för. Läkarna skriver journaler, poliser skriver händelserapporter, vd X skriver brev via epost till vd Y – trots att vd X är usel på hitta a, b och c på tangentbordet – för att inte tala om d och e.
Forskarna Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg har konstaterat att arbetsuppgifter som tidigare sköttes av kontorister, kanslister och sekreterare, nu sköts i allt högre grad av till exempel lärare, läkare, sjuksköterskor och poliser. När arbetsuppgifter flyttas på det här sättet, har det i flera fall kallats "besparingar" eller "effektiviseringar".
Monica Johansson, landstingsrådens sekreterare i Norrbottens läns landsting, berättar om vad som hände när landstingets tjänstemän själva skulle boka sina resor.
– För mig tar det kanske en minut att boka en resa. För någon som kanske inte gör det så ofta kanske det tar sju, åtta minuter. Och allas arbetstid är inte så billig, det ska jag säga.
Ulrika Sundqvist är HR-chef på landstinget i Norrbotten.
– Det är oerhört viktigt att rätt person gör rätt saker inom landstinget. Vid årsskiftet hade vi 316 medicinska sekreterare och året före 312. Så de blir fler. Vi behöver verkligen våra medicinska sekreterare och hade gärna sett att vi kunnat anställa fler.
Medicinska sekreterare är de som förut kallades läkarsekreterare.