Vem vinner på ändrade formaliteter?

Stefan Löfven har redan misslyckats med sitt uppdrag. Det borde inte behövas förändringar i konstitutionen eller ett kostsamt extra val när det fortfarande finns andra alternativ.

Löfven. Lämnar väljarna i osäkerhet.

Löfven. Lämnar väljarna i osäkerhet.

Foto: MAJA SUSLIN / TT

Politik2014-12-23 05:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

S och MP fick med stöd av V inte igenom sin budget i riksdagen eftersom, SD röstade på Alliansens budget som i stället vann bifall. Kort därpå meddelade statsminister Stefan Löfven (S) och språkröret Gustav Fridolin (MP) att de avsåg att utlysa ett extra val den 22 mars.

Det gäller dock att hänga med i svängarna, nu pågår det nämligen förhandlingar mellan regeringen och Alliansen och det är inte säkert att det blir något extra val. Enligt SVT:s politiska reporter, Kerstin Holm, handlar frågorna exempelvis om hur en minoritetsregering ska kunna få igenom sin egen budget i riksdagen (SVT 22/12).

Det är inte första gången som regeringen vinklar verkligheten eller ångrar sig. Finansminister Magdalena Andersson började tidigt tjata om tomma lador, som i själva verket var fulla, med förmodat syfte att förleda väljarna. Löfven har som en trasig grammofonskiva hävdat sig ha räckt ut händer för blocköverskridande diskussion, men att Alliansen tråkigt nog inte vill diskutera. Han står inte oemotsagd. En uppretad Annie Lööf menar att Löfvens ord är ett PR-trick precis som ladorna.

Förhoppningsvis leder de nya diskussionerna till något mer konstruktivt, men frågan är vilka som egentligen vinner på ändrade formaliteter. Karl Loxbo, statsvetare på Linnéuniversitet i Växjö, menar att det är den gemensamma motståndaren SD som skulle ha mest att vinna, både på ändrade röstregler och ett nytt val (SVT 22/12) .

Det är dumt att lättvindigt ändra det som historiskt har fungerat bra. I modern tid har det bara varit extra val en gång och det var i samband med de infekterade ATP-striderna på 50-talet. Man har undvikit både regeländringar och extra val trots stora konflikter.

Blocköverskridande överenskommelser har varit en oskriven lag inom svensk politik och är inget som bör uteslutas i första taget. Politikernas uppdrag är att förvalta Sverige på det sätt som väljarna på valdagen gett samtycke till. Därför bör man tänka sig för både en och två gånger innan ett extra val genomförs.

Det är med rätta Alliansen hävdar att Löfven har misslyckats i sitt uppdrag. Kvartetten har vid ett flertal tillfällen signalerat att de är redo att såväl förhandla som överta regeringsansvaret. Frågan är varför det behövs förändringar i konstitutionen eller ett kostsamt extra val när det fortfarande finns andra alternativ?

Löfven har bevisat att han inte passar som statsminister och det bästa vore att ge talmannen Urban Ahlin (S) möjligheten att låta frågan om regeringsbildning gå vidare.

Ledare