När en trögrörlig koloss som EU ska försöka sätta lagar i den vida friheten på internet är det naturligt att problem och protester uppstår. När förslaget på en ny upphovsrättslagstiftning den 20 juni röstades igenom i EU-parlamentets rättsliga utskott menar många kritiker att det närmast är fråga om en undergång för det fria internet. Nu krävs bara EU-parlamentets godkännande för att den nya lagstiftningen ska bli verklighet.
Den huvudsakliga kritiken gäller lagförslagets artikel 11 och artikel 13. Den första handlar om att webbsidor måste betala licenser för länkat material till ursprungsmedierna. Det kan vara till exempel en blogg som lägger upp skärmdumpar eller artikelbilder från en nyhetssida. Artikel 13 är ännu mer kontroversiell, eftersom den kräver att webbsidor förhindrar uppladdning av upphovsrättsskyddat material, till exempel i ett användarinlägg på Facebook. Om så inte sker väntar böter för företaget bakom webbsidan.
Tanken med artiklarna 11 och 13, och hela förslaget, är att skydda upphovsmännens rätt till användning och spridning av en bild, en nyhetsartikel eller ett musikstycke. Detta är i grunden något positivt, att producenterna värnas. För vad är poängen med att sprida sitt verk om man inte får ut något av det? Publicitet är ingen garanti för ekonomisk vinning i slutändan, så därför bör upphovsmannen ges kontroll över eller ersättning för den kostnadsfria spridning som sker.
Att grundtanken bakom den nya upphovsrättslagen är god betyder dock inte att förslaget är utan problem. Tvärtom finns stora brister, framförallt i artikel 13. Detta eftersom det i praktiken blir mycket svårt för webbsidor att granska allt uppladdat innehåll i jakt på upphovsrättsskyddat material. Lagen kräver visserligen ingen fingertoppsprecision, men någon form av filter tycks vara nödvändigt. Och sådana filter kostar pengar att utveckla, vilket skulle missgynna mindre internetföretag.
Det finns således anledning att se över förslaget som sådant. Ett licenssystem är dock lika rimligt att ha på internet som på andra ställen, utan att det behöver innebära plattformens undergång. Inte minst för att förhindra växande krafter som förvanskar och förvränger exempelvis nyhetsartiklar i syfte att skapa misstro.
Internet som vi känner det vill många behålla, men oavsett om vi stiftar lagar eller inte kommer det att förändras. Det finns dock anledning att anstränga sig i lagstiftningsprocessen så att de negativa konsekvenserna för företag och användare blir så små som möjligt. Så att så mycket som möjligt av friheten finns kvar.