Utrikespolitiken under regeringen Löfven har hittills varit en aning märklig. Efter den misslyckade de inledningen av mandatperioden för den förment feministiska fredspolitiken, med ett föga förankrat erkännande av Palestina, har man inte lugnat ned sig utan fortsatt i samma stil. Tyvärr har regeringen lyckats förnärma Finland, eller åtminstone en stor del av finländarna. Inte på något stort och dumt sätt, utan med små medel har man sänt dem minst sagt konstiga signaler.
Det första officiella besöket i Sverige av Finlands nytillträdde utrikesminister, sannfinländaren Timo Soini, blev ingen diplomatisk triumf för utrikesminister Margot Wallström (S). Soini och Wallström träffades på Arlanda under en och en halv timme. Enligt Soini kände han sig mycket välkommen i Sverige, vilket föranledde honom att understryka att: ”Vi har inga problem i Sverigerelationerna”.
Varför uttrycker sig vårt grannlands utrikesminister på detta sätt, kan man ju undra? I sammanhanget är också frågan ”var någonstans” han uttryckte sig också viktig. Det var i Tallinn dagen efter besöket i Sverige, på presskonferensen efter mötet med Estlands utrikesminister. Något möte med pressen tilläts inte efter mötet med Wallström.
Sverige och Finland har inte bara en lång gemensam historia utan också ett mycket aktuellt samarbete inom EU. Vi har också ett försvarssamarbete som den svenska regeringen vill utveckla, eftersom S och MP inte kan tänka sig att gå med i Nato. I fredags var den nytillträdde finländske försvarsministern Jussi Niinistö, även han Sannfinländare, på besök i Sverige. Av tradition besöks Sverige först, vilket visar hur nära vi står varandra som länder. Nu var försvarsminister Peter Hultqvist (S) en bättre värd än Wallström. Däremot var kontentan av mötet mer oroväckande för regeringen.
Det visade sig att Niinistö personligen inte är lika angelägen att fördjupa försvarssamarbetet med Sverige. Finlands nya regering bestående av Centerpartiet, Samlingspartiet och Sannfinländarna ska göra en ny bedömning av ett Natomedlemskap. Senaste utredningen är från år 2007 och mycket har som bekant hänt sedan dess.
Även om det aldrig skulle höras från officiellt håll är relationen till Finland inte vad den borde vara. Det finns inget annat än inrikespolitiska poäng vår utrikesminister kan vinna på att vara lika kylig mot Sannfinländarna som man är mot SD. Regeringen borde bry sig mindre om att få twittrarna och vänstertyckarna på sin sida och mer om att vårda relationen till Finland. Diplomati kräver takt och finess, vilket regeringen Löfven tyvärr inte visat några större prov på hittills.