Medlemsflykten fortsätter hos riksdagspartierna, rapporterade TT (12/2). Sämst går det inte oväntat för Socialdemokraterna som förlorade 4 727 medlemmar förra året och Miljöpartiet som tappade störst andel av sina medlemmar, från 12 400 till 10 500.
Utvecklingen skapar dock inte någon ekonomisk kris för riksdagspartierna, som kommit att förlita sig allt mer på statliga, regionala och kommunala anslag, som bekvämt nog delas ut av partierna själva. Medlemsavgifter står endast för några få procent av intäkterna.
Men även om det skattefinansierade partistödet har gjort medlemmarna överflödiga för partiernas ekonomi så orsakar medlemstappet underskott i andra led. Med färre och färre medlemmar blir det svårare att hitta kompetens när de politiska förtroendeuppdragen ska tillsättas efter valen. Konsekvensen blir att politikerna riskerar att hamna i händerna på tjänstemännen.
I takt med att partierna blivit mindre av folkrörelser och mer av intresseklubbar för förtroendevalda så har partiernas legitimitet kommit att ifrågasättas. Till slut riskerar partierna att inte längre vara representativa för väljarna.
Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har beskrivit hur minskande medlemsantal dessutom stöper om politiken (Altinget 21/6, 2017), genom att de medlemmar som är kvar är mer ideologiskt renläriga än de första som röstar på partiet:
Medlemmarna är mer extrema än partiets väljare. Medlemmar i ett högerparti är mer till höger än väljarna och medlemmarna i ett vänsterparti är mer till vänster än partiets väljare.”
”Det blir ett demokratiskt problem. Vem är det som de ska representera?”
Ett medlemskap i ett politiskt parti kan inte enbart vara en väg till arvoderade uppdrag och karriärmöjligheter utan måste förenas med verkliga möjligheter att påverka politikens innehåll.
Partierna ska fungera som en förbindelse mellan partikanslierna och väljarna, det är genom dem som medborgarna kan påverka besluten. När allt färre medborgare engagerar sig partipolitiskt blir den förbindelsen svagare, och gruppen människor som formar partierna, dess kampanjer och politik allt mindre.
Om demokratin ska fungera och vara förankrad bland medborgarna måste det till en förändring.