Utredningen ska vara klar under 2020 och är ämnad att göra det lättare att bygga bostäder och bedriva verksamheter i vissa tidigare skyddade områden.
”Förslagen ska dels syfta till att förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck. Det ska samtidigt finnas ett fortsatt starkt och, om det behövs, förstärkt strandskydd för att värna våra obrutna strandlinjer, tillgängligheten inom allemansrätten och miljön i områden som redan är starkt exploaterade” berättade miljöminister Isabella Lövin (MP) nyligen i ett pressmeddelande.
En översyn av strandskyddet är efterlängtad, särskilt av många landsbygdskommuner. Strandskyddslagstiftningen är i dag alltför oflexibel och är dåligt anpassat efter lokala förutsättningar. Många kommuner vittnar om att de både har kvalificerade jobb och familjer som är intresserade att flytta in, men att det ofta faller på tillgången till attraktiva boenden.De strandnära lägen folk vill flytta till får inte bebyggas. Och investeringar inom exempelvis besöksnäringen har uteblivit. Strandskyddet har därför fungerat som något av en bromskloss för landsbygdens tillväxt.
Centerpartiets partiledare Annie Lööf, som tidigare lyft frågan, har bland annat exemplifierat med Arjeplogs kommun. Där skulle varje invånare kunna ha tre sjöar och mer än fem kilometer strand var att bosätta sig intill. I områden med sådan god tillgång till stränder bör det inte råda samma regler som i hårt exploaterade områden kring storstäderna.
Som Nätverket rätt strandskydd skriver på DN Debatt (29/7) bör utredningen klargöra och ta hänsyn till att strandskyddet innebär en inskränkning i äganderätten. Sådana inskränkningar bör inte göras lättvindigt, utan bara då det föreligger ett angeläget allmänt intresse.Den generella lagstiftningen bör därför avskaffas och i stället bör kommunerna få ett större ansvar för att peka ut särskilt skyddsvärda områden.Då skulle besluten fattas närmare de som berörs och med större kännedom om de lokala förutsättningarna och behoven. Intressena skulle kunna sättas i proportion till varandra.
Med ett sådant förfarande kan värdefull natur även i framtiden bevaras och skyddas, där så är befogat. Men samtidigt skulle fler familjer kunna bo sjönära. Och fler investeringar och arbetstillfällen skulle kunna skapas i glesbygden.