Vad är dina tankar kring hur Sverige ser ut om 20 år?
– Sådant som i grund och botten är välfungerande i vårt samhälle måste vi slå vakt om. Vad är det som skapar hög tillit i ett samhälle mellan människor, mellan medborgare, mellan myndigheter, mellan institutioner och medborgare. Vad är det som skapar det, kan man ta det för givet? Vad skapar stora exportföretag? Finns det någonting i detta som skulle kunna hotas? Det tycker jag är perspektiv vi pratar för sällan om: Tilliten, jämlikheten, jämställdheten, kunskapsintensiteten. Allt det är viktiga egenskaper i ett samhälle och får inte äventyras.
– För att göra Sverige till ett framgångsrikt land i den här pågående internationaliseringen behöver vi både vara så öppna inför världen, som kunskapsutbyte och som våra exportföretag behöver och sedan vara realistiska i hur vi värnar de svenska egenskaperna som vi tycker är viktiga att värna. Där någonstans tycker jag det är realistiskt att säga att vi ska vara om 20 år.
Vilka frihetsreformer ser du behov av?
– Frihetsreformerna handlar snarare om resurser och pengar, den klassiska konflikten finns kvar. Höjer man skattetrycket varje år, inklusive marginalskatten, då får det frihetskonsekvenser.
– Jag tror också att det här med social rörlighet, är frihetsreformer. Hur ser vi till att även de barn som inte har föräldrar som själva använder det enormt mångfacetterade samhällets alla möjligheter får en chans sedan.
– Då är frihetsreformerna lite tillbaka till klassiker. Riktigt bra utbildning tidigt för alla barn. Det är en plattform för att fatta kloka beslut senare i livet. I vårt internationaliserade samhälle: bra svenskundervisning för alla.
Får alla råda över sina liv i Sverige i dag?
– Enskilda människor möjligheter att kunna fatta beslut över sitt eget liv, i den meningen var den gamla kollektivismen statens kollektivism, staten ville bestämma. I dag finns delvis andra som gör samma anspråk. Jag är otroligt mån om, inom ramen för den totala religionsfriheten i Sverige, att alla barn fortfarande har rätt att fatta beslut över hur livet ska gestalta sig. Allt från begränsande och segregerande miljöer till rent olagliga saker som hedersproblematik som bokstavligt talat beskär nästa generations möjligheter att bestämma över sitt eget liv. Där finns fortfarande en konflikt mellan individualism och kollektivism, men det är inte i första hand staten som är det stora problemet.
Ska hela Sverige leva, och vad betyder det för dig?
– Svaret är naturligtvis: Ja. Sedan betyder det att man kommer att leva på lite olika sätt. Det räcker att, som jag, ha bott halva mitt liv i småstad och halva mitt liv i storstad. Jag brukar skoja och säga att allt som är riktigt bra i Stockholm det är ganska dåligt i Strängnäs och att allt som är riktigt bra i Strängnäs det är ganska dåligt i Stockholm. Det unika nu är att med kommunikationers hjälp så kan fler och fler leva båda liven. Man kan ha båda sakerna samtidigt och det tror jag är en otrolig styrka.
– Bor man på flygavstånd från Stockholm då fattar man att det är jätteviktigt med väl fungerande inrikesflyg. Då får man se till att politiken inte förstör de möjligheter som finns på landsbygden och på större avstånd och som skulle kunna göra dem attraktiva. Det gäller bilen och det gäller flyget.
Vad är de viktigaste åtgärderna för att få invandrare i egen försörjning?
– De hänger ihop. Höga förväntningar på att man arbetar, strama bidrag till de som kan men ändå inte arbetar och stor lönsamhet när man arbetar. Då har man skapat själva ramverket som göra att allting talar för att man kommer in i arbete.
Hur ska vi invånare kunna känna oss trygga överallt i hela landet, räcker det med fler poliser?
– Nej, det räcker ju inte men det är en bra början. Våra förslag om betald utbildning, högre lön och bättre verktyg för polisen är mycket trovärdigare än de som bara säger fler poliser. Det kommer inte att räcka med fler poliser men man måste liksom börja där, om vi ska kunna klara både gängkriminalitet, stulna båtmotorer och villainbrott. Det finns mycket stora risker att låta gängbrottsligheten bita sig fast. Vi måste använda effektiva metoder för att stoppa brottsligheten.
Vad är den största svagheten med den förda migrationspolitiken?
– Den är ogenomtänkt och det är en kritik som drabbar många regeringar under lång tid, så jag pekar inte finger där. Vi har aldrig tänkt igenom hur man kombinerar viljan till ansvar för människor på flykt, hur vi kombinerar vårt delansvar, med vårt fulla ansvar för hur det sedan går med integrationen i Sverige.
– Vi har aldrig sett det där, ta Kanada som säger ganska rätt upp och ned att så här många kan vi ta in, de här behöver vi, de här behöver vi ta ansvar för, det här kommer det kosta, de här får ni ta in ifall ni finansierar det själva, de här kvotflyktingarna tar staten ansvar för.
– I Sverige har vi låtsas som att sådana avvägningar inte finns. Nu ser vi konsekvenserna i skolor som har usla resultat, i extrem trångboddhet, i socialtjänsten som i praktiken behandlar invandrarbarn på ett sätt och svenska barn på ett annat. Det var inte meningen.
Hur undvika problem som oseriösa aktörer, betygsinflation, skenande LSS-kostnader och fusk?
– Där tror jag att vi som i grund och botten gillar de här liberala reformerna måste vara självkritiska och ställa oss frågan: Har de fått ytterligare konsekvenser som vi inte avsåg. Och vi måste vara på dem.
– Om man inför ett friskolesystem där man får resurser utifrån vad man väljer, med bra konkurrens och bra transparens, så finns också risken att någon kommer på: Vänta nu, jag kan mixtra lite med betygen så verkar min skola bättre. Det är ju en självklar misstanke nu, men som ingen hade 1991. Då måste man vara blixtsnabb och säga att det här är oacceptabelt. Mycket frihet kommer alltid att kräva mycket kontroll. Central rättning av prov tycker jag är en sådan uppenbar grej.
– LSS är på samma sätt. Att vi i dag har hård kontroll av enskilda men inte av företag är ju absurt. Den bolagiserade brottsligheten är nästan fredad i LSS-systemet. Det får inte accepteras.
Har Sverige för hög bensinskatt?
– Vi ska ha system som systematiskt uppmuntrar hybridbilar eller elbilar, men när vi gör det så ska vi ha respekt för alla de människor som inte snabbt kan göra den förändringen men som bor på ställen som vi vill ska vara levande.
– Det är också därför som den här idén med att i stort sett göra dieselbilar oanvändbara om man skulle köra in i våra städer, det är respektlöst mot människor som inte snabbt lägger upp 350 000 kronor och köper en ny elhybridbil.
Vill ni sänka bensinskatten och hur mycket?
– Vi har sagt att vi tar bort den indexering som regeringen skapade för att automatiskt höja bensinskatten. Vi skäms inte för att vi har bensinskatt och det kommer att förbli dyrt att tanka. Men politiken får inte göra det så mycket dyrare att det i praktiken blir svårt att leva på platser där man behöver två bilar och det är ganska långa avstånd.
Jägare och sportskyttar ser sina hobbyer allt mer kringrända, exempelvis genom implementeringsförslagen för EU:s vapendirektiv. Ska det vara så?
– Nej, det ska det inte. Vi tog fram ett separat program när det gäller EU:s vapendirektiv. Vi ska följa EU-direktiven, men den gemensamma nämnaren är att Sverige överimplementerar dem. Vi ska uppfylla kraven, men vi ska göra det på ett bra svenskt sätt. Så vi visade på ett antal steg där man kan hålla sig till miniminivåerna och inte krångla till det för lagliga jägare och sportskyttar.
– Alla är bekymrade för de illegala vapnen, men ingenting talar för att det är jägare och sportskyttar eller deras lagliga och inlåsta vapen som är problemet. Man ska gå på rätt problem, vapensmugglingen från Balkan och från Östeuropa handlar extremt lite om svenska jägare.
Hur ser du på den svenska viltförvaltningen?
– Vi är inte helt nöjda med hur det har skötts förvaltningsmässigt. Det blir i praktiken ett slags aktivism i den här frågan. Då bör man i stället lägga ihop alla viltvårdsfrågorna på ett ställe som har kompetensen, en viltvårdsmyndighet.
Blir det vargjakt i vinter om du blir statsminister?
– Ja, absolut. De här besluten ska fattas så nära som möjligt och jag har respekt för att är man värmlänning, västmanlänning eller bor i Dalarna så finns det platser där det här är ett bekymmer. Vargarna är charmigare från Södermalm än de är i Arvika. Det vet ju alla människor som släpper hundar i skogen.