HovrÀtten Àr sÀker pÄ att Kristoffer Johansson dödade Vatchareeya Bangsuan genom att hugga henne med ett knivliknande föremÄl i hjÀrttrakten. HovrÀtten slÄr ocksÄ fast att han sedan styckade henne och placerade ut kroppsdelarna pÄ tvÄ platser i skogen utanför Boden.
ĂndĂ„ Ă€ndras tingsrĂ€ttens dom frĂ„n 14 Ă„rs fĂ€ngelse för mord till tio Ă„rs fĂ€ngelse för drĂ„p. Kristoffer Johansson har alltsĂ„ begĂ„tt ett slags âstyckmord lightâ.
Anledningen till att hovrÀtten mildrade tingsrÀttens dom frÄn i januari Àr att det inte Àr klarlagt vad som hÀnde och varför. Dessutom hÀnvisar rÀtten till att Johansson bÄde har Aspergers syndrom och ADD och utesluter inte att funktionsnedsÀttningen kan ha pÄverkat hans förmÄga till att kontrollera sina handlingar.
PĂ„ grund av sin âsĂ€regna personlighetâ kan Johansson ha handlat i âmycket stor affektâ. Det Ă€r förmildrande, enligt domstolen, som dĂ€rför valde att inte döma Johansson för mord.
Domen mÄ vara juridiskt riktig. Men rÀttsvÀsendets uppgift Àr inte bara att följa rÀttspraxis utan Àven att skipa rÀttvisa, ge brottsoffer upprÀttelse och erbjuda möjlighet för brottslingar att försonas med skulden.
PÄföljden ska spegla allvaret i brottet. Ur den synvinkeln Àr det inte rimligt att en gÀrningsman som fÀllts för att ha dödat och styckat en kropp slÀpps ur fÀngelse efter tio Är (vilket i oftast praktiken minskas till tvÄ tredjedelar av tiden).
Brottsoffer, anhöriga och allmÀnhet upplever ofta rÀttsvÀsendets pÄföljder som för milda. Det Àr nÄgot lagstiftarna har tagit till sig. Alliansregeringen gick till val pÄ att höja straffen för allvarliga vÄldsbrott.
Efter valet skĂ€rpte regeringen straffen för flera brottskategorier. Ett brott som tidigare gav fĂ€ngelse i ett Ă„r förvandlades efter straffreformen 2010 till ett straff pĂ„ ett Ă„r och tre mĂ„nader. Ett femĂ„rigt fĂ€ngelsestraff renderade i stĂ€llet sex Ă„r. Ett helt nytt begrepp â synnerligen grov misshandel â infördes dessutom, med fĂ€ngelse mellan fyra och tio Ă„r.
OmlÀggningen av rÀttspolitiken mot hÄrdare straff har dock mött hÄrt motstÄnd frÄn kriminologer och rÀttsvetare. TillÀmpningen vid landets domstoler har gÄtt i en helt annan riktning Àn vad lagstiftarna tÀnkt sig. Statistik frÄn BrÄ visar att straffen skÀrptes det första halvÄret efter reformen för att sedan ÄtergÄ till samma nivÄ som innan.
Det duger inte. Den som Àr skyldig till mord och allvarliga vÄldsbrott förtjÀnar samhÀllets yttersta fördömande. Det krÀvs krafttag frÄn regeringen för att se till att det blir sÄ.