Utrikeskrönika: Vänskap prövas i S:t Petersburg
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
regeringschef och sedan
president, år 2000.
Anledningen är toppmötet i S:t Petersburg 15-17 juli med G8-gruppen. Den beslöt år 2002 att ge Ryssland ordförandeskapet i år för att
markera att landet hämtat sig från 90-talets ekonomiska kaos och finanskollapsen 1998. S:t Petersburg är Putins hemstad.
Säker tillgång till energi
På dagordningen står det högaktuella ämnet säker tillgång till energi, men även kamp mot smittosamma sjukdomar samt utbildning. Energi var huvudsaken när den här sortens toppmöten inleddes på 1970-talet. Men det ena har lagts till det andra. Kampen mot terrorism i allmänhet och nu i islamistisk tappning i synnerhet, är ett förenande tema. Ryssland har egen bitter erfarenhet som offer. Och av hur motåtgärder föder
terrorism.
Det finns mycket annat viktigt och känsligt. USA och väst
tycker att Putin försvårat för
demokratin hemma och i närområdet. Ryssland
ogillar USA:s agerande
i Ukraina och Georgien
och dess ovilja att släppa in Ryssland i världshandelsorganisationen WTO. Irans kärnteknikprogram är en följetong och nu har Nordkorea utmanat igen. Några av dess raketer ramlade ned i havet inte långt från ryska Vladivostok i Fjärran östern.
Stöd åt Boris Jeltsin
Utrikesministrarna i G8 har redan träffats. De log. Det kommer stats- och regeringscheferna också att göra. Men det är
uppenbart att man inte riktigt vet var man har varandra.
USA har sämre anseende i Ryssland än någonsin sedan
Stalin-tiden. I USA ses Putin som dödgrävare av alla förhoppningar om att Ryssland skulle bli ett land som andra i kretsen av fria marknadsekonomier. Företrädare både för president Bushs republikaner och för demokraterna vill straffa Putin. Ryssland ska inte släppas in i WTO - där Kina släpptes in för flera år sedan, och stötas ut ur G8.
Trots att Ryssland alls inte var något ekonomiskt ledande land togs det med när Boris Jeltsin var president. Det var ett sätt att av flera sätt för väst att markera stöd åt och samhörighet med det nya demokratiska Ryssland. Men samtidigt sågs Ryssland som ett specialfall. Det ansågs vara för stort och för annorlunda för att passa som full medlem i Nato och EU.
Inte väst, inte öst
Därmed aktiverades också Moskvas gamla åsikt om att vara något speciellt - inte väst, inte öst, utan Ryssland. Vad det är vet man heller inte riktigt.
På 1800-talet hette det att Ryssland var lika med dess armé och flotta. Sedan smälte rysk och sovjetimperialistisk identitet samman. Idag satsar Moskva på att vara en "energisupermakt". Oljan och gasen ska ge Ryssland en plats vid sidan av de globala spelarna USA och Kina.
Det är stora ambitioner av ett land vars befolkning på drygt 140 miljoner minskar med 700.000 om året. Putin utlovar bidrag för att vända trenden. Men det är svårt. Antalet kvinnor i den mest fertila åldern har sjunkit farligt lågt. Ryssarna måste ligga i om inte landet ska tömmas på det statsbärande folket.
Dmitrij Trenin, verksam vid den liberala tankesmedjan Carnegie tsentr Moskva skriver i senaste numret av det amerikanska utrikespolitiska etablissemangets tidskrift Foreign Affairs om hur Ryssland under Putin lämnat västs solsystem. Det är inte längre Pluto, långt från centrum men ändå med. Nu har man gett upp hoppet om att bli en del av väst, för att i stället bygga något eget, med Moskva i mitten.
Efter en rad motgångar har Moskva fattat mod igen. Och med olja för 70 dollar fatet är det inte märkligt att opinionsmätningarna ger Putin 70
procent godkänt.
Knäckfrågan i S:t Petersburg är om vännen George Bush gör det.