Utrikeskrönika: Samlar hon Frankrike mot käbblande höger?
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Segolene Royal, nu utsedd till det franska socialistpartiets kandidat i presidentvalet till våren, bär ett pampigt namn som
minner om ett gloriöst förflutet.
Vidare: denna 53-åriga kvinna säger "La France", Frankrike, och "le peuple francais", franska folket, så att det går en rysning av välbehag längs ryggen på fransmän som minns hur
general Charles de Gaulle, när han i en tid av djup kris (kriget i Algeriet) talade trösterikt om en nationell gemenskap.
220.000 röstade
Royal satsar på "valeurs",
värden. Hon försöker skapa ett grundläggande förtroende för sin person. Kritikerna tycker att hon flummar genom att inte ge tydliga besked. Anhängarna säger att hon skickligt behåller handlingsfriheten.
Socialistpartiet, i sin nuvarande form en skapelse av Francois Mitterrand 1971 (president 1981-95) har utsett sin presidentkandidat genom omröstning bland de 220.000 medlemmarna. Royal vann med över 60 procent. Förre premiärministern Laurent Fabius och förre finansministern Dominique Strauss Kahn fick vardera kring 20 procent.
Den klara segern stärker Royal mot fienderna inom partiet. Ifall ingen kandidat fått 50 procent hade det nämligen blivit en omgång till.
Mycket är intressant
Ett tag nämndes en fjärde kandidat, partiledaren Francois Hollande. Denne råkar vara sambo med Royal och far till de fyra barn hon fött.
Det är mycket mer som är intressant med Royal, för
medierna och för väljarna.
"Man finner henne ofta där man inte väntar sig", heter det i ett personporträtt i tidningen Le Figaro.
Royal är dotter till en officer. Hon föddes i Dakar i Senegal, då en fransk besittning. Fadern tycks ha varit något av en
katolskt-konservativ hustyrann. Hustrun födde åtta barn på nio år.
Segolene fick ingen uppmuntran av fadern. Hon kämpade sig till en plats på den elitskola där hon träffade sin sambo.
Ifrågasatt kompetens
Hela livet har haft att göra med karlar, med höger- och vänsterstuk, som ifrågasatt hennes kompetens, för att hon är
kvinna.
Royal var minister i socialistregeringen 1997-2002 och är nu ledare för en region vid Atlantenkusten. Hon har odlat bilden av sig som både en medlem av
eliten och en folkets företrädare i etablissemanget.
Hon blev favorit i opinionsmätningarna redan i fjol, men gjorde inte bra ifrån sig när TV nyligen sände
debatter mellan henne och rivalerna. Att hon nu vann medlemsomröstningen så överlägset kom därför som
något av en överraskning.
Hennes egen socialistvänster (Fabius) surar, men Royal har fått en ypperlig chans att framställa sig som samlande namn med attraktionskraft långt in i det nuvarande regeringsunderlaget.
Där pågår självförstörelse. Presidentkandidater i regeringen angriper varandra. President Chirac håller öppet för att
kandidera än en gång.
"Rassemblement", samling, har i årtionden varit ett politiskt begrepp förknippat med den franska högern. Den måste nog samla sig snabbt om den ska ha en chans mot Segolene Royal.