Utrikeskrönika: Moderaterna: Turkiets bästa vän?

Svenska moderater odlar kontakter med turkiska islamister, berättar Bo Ture Larsson.

Politik2008-06-19 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Skulle Turkiet bli medlem av EU kan de svenska moderaterna tillräkna sig en del av förtjänsten. Inom EU argumenterar de för att Turkiet, när det väl uppfyller villkoren, vore en tillgång som medlem. I Turkiet samarbetar de med regeringspartiet AK - "Rättvisa och utveckling" - med betoning på områdena unga och kvinnor. I mars begärde Turkiets riksåklagare att författningsdomstolen förbjuder AK, med motiveringen att det AK blandar in religion i politiken. Blir det ett förbud väntar tumult, i landet, i EU och i Europarådet, det organ för mänskliga rättigheter där Turkiet är medlem sedan länge. AK avvisar anklagelsen, hävdar att man tvärtom väl förvaltar arvet från 1920-talets statsgrundare Atatürk - nämligen modernisering med västliga förtecken.
Sedan 1990-talet odlar moderaterna förbindelserna med partier man upplevt som närstående i Turkiet. Medan socialdemokraterna mest haft problem med sin partner CHP, republikanska folkpartiet, för att det utvecklats i riktning mot odemokratisk nationalism, har moderaterna växlat från partier väljarna vände ryggen till det 2001 tillskapade AK. AK bildades av krafter som länge velat ge islam en större plats i det offentliga rummet, men stoppats av "kemalisterna", av dem som i den religiösa traditionen sett något framstegsfientligt. Olof Ehrenkrona är rådgivare åt utrikesminister Carl Bildt i globaliseringsfrågor. Han säger att det var moderaterna som "upptäckte" AK, fanns med på deras första partikongress, fann politiker som likt dem själva läste de liberala och konservativa lärofäderna Locke och Burke. Moderaterna blev AK:s faddrar i EPP, Europeiska folkpartiet, där turkiska AK är observatör. - De har aldrig gjort oss besvikna, säger Ehrenkrona om AK. Han tycker det är uppseendeväckande att AK, vid makten sedan 2002, förblivit "rent", inte korrumperat, sjukan som drabbat alla tidigare makthavare.
Ehrenkrona tycker inte att riksåklagarens åtal mot AK håller. Materialet är bara antaganden, säger han. Nu senast har författningsdomstolen underkänt en med stor majoritet i parlamentet antagen lagändring som skulle göra det möjligt för kvinnor att bära huvudduk på universitet. AK talar om en juridisk kupp mot demokratin, en parallell till militärens försök i fjol att hindra valet av AK:s utrikesminister Gül till president - därför att hans fru, liksom Erdogans, bär huvudduk. AK svarade då med att utlysa nyval. Den 22 juli 2007 röstade 47 procent av väljarna på AK. En historisk framgång.
Ehrenkrona anser att AK har unika möjligheter, hemma och i sin del av världen. Partiet jobbar med idéer, det är inte som så ofta agent främst för ett särintresse. AK anser att staten ska vara religiöst neutral, men man har en anglosaxisk syn på saken, inte den franska. Frankrike strider om huvudduken i den allmänna skolan, liksom Turkiet. Medan AK-politiker kan sända sina döttrar till USA, för där kan de studera med huvudduken på. Det är inte lätt att veta hur maktkampen i Turkiet slutar, och i EU har moderaterna kolleger som inte kan tänka sig EU som medlem. Ehrenkrona sammanfattar de svenska moderaternas attityd: - EU får inte missa chansen att bidra till att Turkiet blir en stabil demokrati.


Bo Ture Larsson är utrikeskommentator vid Svenska Nyhetsbyrån.