Utjämning för sammanhållningen

Riksorganisationen Hela Sverige ska leva anser att det är viktigt att förslaget om nytt kommunalt utjämningssystem genomförs snarast. Svenska Nyhetsbyrån har talat med Staffan Nilsson, som tillsammans med Åse Classon är organisationens ordförande, för att få veta mer.

Staffan Nilsson, Hela Sverige ska leva.

Staffan Nilsson, Hela Sverige ska leva.

Foto:

Politik2019-06-25 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Varför anser ni att utjämningssystemet är så viktigt?

– Det är ju för att man ska kunna få en jämförbar service i hela landet. Framför allt för att jämna ut faktorer som man faktiskt inte kan påverka kommunalt. Det är ju hela tanken bakom systemet och det är också av otrolig vikt.

Vad händer när det inte fungerar?

– Jag skulle tro att det du ser runt omkring nu, jag tänker på bland annat Bensinupproret och upproret i norra Sveriges inland, det återspeglar nog mer än bara bensinpriset. Jag tror att det också handlar om att man inte upplever att man har likvärdiga villkor. Alltså inte lika villkor, utan likvärdiga. Det måste finnas om landet ska hålla ihop. Delar av landet får inte åsidosättas. Hur ska vi annars få in naturresurser som ofta utvinns och förädlas runt om i landet men där värdet tas till städerna?

Förslaget räknar med höjd ersättning för ambulans och sjuktransporter. Hur viktigt är det?

– Vi brukar säga att lagstiftningen säger att det ska finnas ett systembolag i varje kommun men det står inget om räddningstjänst eller polis. Men det är ju väldigt viktigt. Även folk ute i landet kan bli sjuka eller till och med väldigt sjuka. Visst kan det ta längre tid när det är mer glest. Har man då ett utjämningssystem och det finns en viktig aspekt som kommunerna inte kan påverka själva så är det rimligt att det tas hänsyn till.

Varför är inte det nuvarande systemet tillräckligt?

– Vi har ju varit positiva till utredningen vars syfte är att komma åt och kompensera för glesheten i landet, alltså de områden som har långa avstånd. Titta till exempel på norra Sverige, där är avstånden något helt annat. I exempelvis Umeå finns ju all tänkbar service, universitetssjukhus och Norrlandsoperan. Men man behöver inte åka mer än sex–sju mil från Umeå så är det en helt annan värld.

– Vi är ju positiva till det lagda förslaget inte minst på grund av detta. Sveriges kommuner och landsting är lite negativa till detta i sitt remissvar, de menar att glesheten bygger på gamla uppgifter. Samtidigt måste ju ta hänsyn till det för det har en enorm inverkan.

– Det nya förslaget stärker dessutom upp kompensationen, det är nog så viktigt. Det mesta är ju statsbidrag. Sen är det nio till tio kommuner som får bidra också. Men tittar man på totalbeloppet så är det senare en väldigt liten del.

Är allt bra i det nya förslaget?

– Nej, kanske inte fullt ut. Vi hade ett litet frågetecken när vi skrev vårt remissvar. Det gäller det här med en generellt hög lönenivå i en kommun. Det är ju inte är lätt att påverka för kommunen men samtidigt har det ju viss inverkan på kommunens nivåer. Det kan slå fel så det har vi varit lite kritiska till. Men sammantaget är det ett bra förslag som är bättre lämpat för Sverige nu än det gamla systemet. Sen gäller det ju att regeringen genomför det också, annars är det inte mycket värt.

Opinionsintervju | Staffan Nilsson