”Man har redan nu ett svagt resultat i många kommuner och det kommer att bli värre. Man förbrukar mer pengar än vad man får in, vilket gör att man måste låna pengar och skulderna ökar”, konstaterade Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, SKL, när hon intervjuades av Dagens Nyheter (1/7).
Samma organisation räknar med att åtminstone 110 av landets 290 kommuner kommer att gå minus i år. För ett par veckor sedan uppgav dessutom Finansdepartementet att det kommer att krävas 90 miljarder kronor ytterligare årligen till välfärden år 2026 om standarden ska kunna upprätthållas. Äldreboenden, skolor och vårdcentraler behöver byggas och finansieras.
Men problemen finns som sagt redan nu. Tidigare i sommar har flera chockskattehöjningar och kraftiga kommunala åtstramningar rapporterats. Denna tidning har tidigare rapporterat om rejäla sparpaket ibland annat Jokkmokk.
Att många kommuner, särskilt på landsbygden, har haft svag skattekraft har varit uppenbart i många år. När arbetstillfällen, investeringar och de unga vuxna dragits mot storstäderna har många kommuner halkat efter. Samtidigt har enskilda kommuner genom det kommunala utjämningssystemets konstruktion haft för svaga incitament att verka för exempelvis fler i arbete.
De senaste åren har dock mer akuta problem uppstått runtom i landet. Många kommuner står nu inför stora kostnader som en följd av invandringen. Etablerings- och försörjningsansvaret ligger nu hos kommunerna samtidigt som många av de tidigare statliga stöden fasats ut. Antalet äldre och barn blir också allt fler samtidigt som antalet personer i arbetsför ålder inte växer lika snabbt. Färre arbetande ska helt enkelt försörja fler.
Vägen framåt kommer inte att vara lätt. Att få budgetarna att gå ihop kommer att vara en stor utmaning för kommunpolitikerna de kommande åren. Att skära ned på kommunala skrytprojekt är självklart, men många kommuner kämpar med att kunna finansiera ens grundläggande välfärdsservice. Till det kommer stora investeringsbehov i infrastruktur som vatten-, avlopp och bredband.
Men det finns saker att titta på. Kommunerna kommer att behöva vända på varje sten i jakt på bra lösningar. Även om regeringen lovat att höja de generella bidragen till kommunerna så kommer det inte att räcka. Vissa kommuner har tvingats att höja kommunalskatten, men det är knappast en långsiktigt fungerande metod. På många håll är kommunalskatten redan hög och den kan inte höjas år efter år.
Kommunernas verksamheter måste helt enkelt effektiviseras, vilket förvisso inte är gjort i en handvändning. Där kan förhoppningsvis digitalisering och ny teknik bidra till lägre kostnader. Smarta funktionsupphandlingar kan göra att nya innovationer i privat sektor och ökad konkurrens förbättrar den kommunala effektiviteten. Och kommunerna kan bli bättre på att lära från varandra. I Trelleborg ledde förändrade arbetsprocesser och robotisering till sänkta kostnader för försörjningsstöd och handläggning.