Tung portfölj med tveksamma löften

Om uppmärksamheten stannar vid von der Leyens kön är risken att granskningen av hennes på många sätt oroande politiska förslag blir lidande.

Ursula von der Leyen blir ny ordförande för EU-kommissionen.

Ursula von der Leyen blir ny ordförande för EU-kommissionen.

Foto: Jean-Francois Badias

Politik2019-07-19 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Ett skeptiskt Europaparlament röstade på tisdagen fram tyska Ursula von der Leyen som ordförande för EU-kommissionen. Hon klarade sig med 383 ja-röster mot 327 nej. Trots det jämna resultatet har von der Leyen, som inte var spetskandidat till posten i valrörelsen, haft framgång i sina möten med partigrupperna.

Till de som röstade nej hör den gröna partigruppen, med svenska Miljöpartiet. Anledningen ska vara att von der Leyen inte ville ge några konkreta förslag på miljöområdet. Exakt vad den gröna gruppen var ute efter är svårt att veta, med tanke på att en stor del av den tillträdande kommissionsordförandens agenda tillägnas just miljön.

Inom 100 dagar som ordförande lovar von der Leyen att slå fast en ambition om att Europa ska vara världens första klimatneutrala kontinent 2050. Till de konkreta förslagen hör vidgat system för utsläppshandel, gränsskatt för koldioxid och en europeisk klimatpakt. Även om vissa av förslagen är högst tveksamma att införa från EU-nivå förblir miljön en rimlig fråga för Kommissionens nyvalde ordförande att ägna sig åt. Miljöfrågan är gränsöverskridande och gör sig således väl att behandla genom EU.

Värre är det med andra delar av hennes politiska agenda. von der Leyen är sedan tidigare en profilerad förespråkare av ett betydligt djupare EU-samarbete som sträcker sig över fler politikområden. Inom de 100 dagarna ska hon även föreslå ett rättsligt instrument för att införa europeisk minimilön. Den blivande kommissionsordföranden förespråkar även kvotering till bolagsstyrelser, och tänker själv börja med att könskvotera sin kommission med hälften män respektive kvinnor.

Först i ledet mot kvotering, och bort från meritokrati, har dock statsminister Stefan Löfven (S) ställt sig. I sin kommentar till Europaparlamentets val av von der Leyen konstaterar statsministern att ”det är på tiden att vi får en kvinna på denna viktiga position”. Någon vidare förklaring till varför von der Leyen platsar som ordförande ger han inte.

Att von der Leyen är den första kvinnan på posten kan absolut noteras. Men hennes kvalifikationer och erfarenheter sträcker sig betydligt längre än så, vilket också är anledningen till att hon nu är vald. Om uppmärksamheten stannar vid von der Leyens kön är risken att granskningen av hennes på många sätt oroande politiska förslag blir lidande. Det är knappast en gynnsam situation för någon.

Ambitionen att utvidga den sociala pelaren, och i så omfattande utsträckning, kastar en mörk skugga över de förslag inom handel, företagande och gränsbevakning som faktiskt är rimliga.

Ledare