– Nej, det kan vi inte vara. Även om Mattis är en betydelsefull person är det presidenten som bestämmer. Donald Trump har visserligen överlåtit till försvarsministern att fatta beslut i viktiga militära frågor och Mattis har mycket riktigt uttalat sitt stöd till Nato upprepade gånger. Men i ett allvarligt läge, till exempel krig, är det presidentens order som gäller. Trump har inte sagt ett ord om USA:s förpliktelser gentemot Sverige.
– Det vi däremot kan säga är att Mattis uttalande sänder en väldigt stark politisk signal och att relationen mellan USA och Sverige är fortsatt stark.
Vilken betydelse tror du Mattis uttalande har haft för Nato-opinionen bland rödgröna väljare?– Det är oklart. Vad som däremot är intressant är att en bärande del av det gamla Natomotståndet inom S, V och MP byggde på en tydlig USA-fientlighet. I dag har regeringen tagit ett slags innerspår där man i stället arbetar för att stärka det bilaterala militära samarbetet mellan USA och Sverige. Tidigare byggde de nuvarande regeringspartiernas Nato-motstånd på att man inte ville ha militära förbindelser med USA, vilket gör den nuvarande linjen lite paradoxal.
Enligt tankesmedjan Pew Research är 47 procent av svenskarna för ett Nato-medlemskap, 39 procent mot och resten osäkra. Hur tror du opinionen utvecklar sig framöver?– Det är också oklart. I SOM-institutets Nato-undersökningar var andelen positiva till medlemskap under 2015 för första gången något större än andelen negativa. Den trenden står sig enligt SOM även under 2016. Undersökningen har genomförts under mer än 20 år och ända fram till bara för några år sedan var andelen negativa dubbelt så stor som andelen positiva. Det är en intressant indikation att detta nu har vänts till ett läge där förespråkarna av medlemskap är fler.
Donald Trump har gått från att kalla Nato ”obsolet” till att berömma försvarsalliansen. Vad innebär det för den transatlantiska länken om han fortsätter ändra sig med jämna mellanrum?– Inom säkerhetspolitiken finns det två avgörande faktorer som visar ett lands intentioner: ord och praktisk handling. Trump har uttryckt sig väldigt negativt om Nato, kritiserat europeiska allierade och upprepar slagordet ”America first”. Det har tolkats som att Trump står för en isolationistisk politik. Men Trump är inte någon isolationist. För honom handlar ”America first” om att öka USA:s inflytande och därför drar han sig inte för konfliktområden som Mellanöstern och Nordkorea.
– I Europa har USA under Trump förstärkt Obamas politik, som syftade till återförsäkring av allierade och avskräckning av Ryssland, särskilt i Östersjöområdet. Man satsar alltså på försvaret av Europa i stället för att dra sig tillbaka. Sett till hur USA handlar är politiken alltså inte isolationistisk. Ur den synvinkeln fungerar det transatlantiska samarbetet bra.