Ska man lyfta fram en händelse som färgade nyhetsåret 2017 så är det terrordådet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april. Fem dog och 15 skadades i det värsta terroristangreppet i svensk historia. I takt med att IS dröm om ett kalifat smulades sönder förefall attackerna öka i Europa. I Barcelona i augusti mördades 13 personer och 130 skadades när en vit skåpbil plöjde fram genom folkmassorna på det kända promenadstråket La Rambla. Samma scenario upprepades i London, både i maj och juni, medan den omänskliga fegheten resulterade i 22 döda när en självmordsbombare sprängde sig på en popkonsert i Manchester den 22:e maj. Listan på terrorattacker kan göras betydligt längre.
Terrorismen satte med andra ord sin prägel på året och inte sällan kunde man konstatera att gärningsmännen vistats i Sverige en kortare eller längre tid. Oroväckande nog framstår Sverige som en trygg hamn för personer i islamistiska miljöer. Säpochefen Anders Thornberg larmade om att antalet personer inom den islamistiska extremismmiljön har ökat från 200-300, 2010 till det tiodubbla år 2017. Vi får aldrig reda på hur många terrordåd som Säpo stoppar tack vare spaning och förebyggande åtgärder. Den bistra sanningen är dock att det snarare är en fråga om när än om ett nytt dåd kommer att inträffa i Sverige.
Men låt oss återvända till den där dagen i april. Tack vare en del tur gick operationen relativt smidigt och den misstänkte gärningsmannen kunde gripas redan samma kväll. Polisens ovilja att inte publicera signalement på misstänkta gärningsmän har ofta kritiserats under året. Att bilden på den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov spreds så snabbt bidrog dock sannolikt till ett snabbt gripande.
Uppslutningen efter dådet var imponerande. Stockholmspolisen fick åtnjuta en uppskattning de ofta förtjänar men sällan får. Terrorismen skulle inte lyckas med att sprida skräck och polarisera samhället. Men det splittrade Sverige gjorde sig påmint redan samma helg. I Tensta, 15 kilometer från utsattes polisen för stenkastning samma kväll som anti-terroristaktionen ägde rum.
Nyhetsåret 2017 har vid sidan av terrordåden till stor del präglats av polisens oförmåga att skapa trygghet, både i förorten och på landsbygden. Rekordantalet 40 dödsskjutningar inträffade under året där påföljande utredningar krävde oerhörda resurser och trängde undan annat viktigt polisarbete. Under året har det även kommit larmrapporter om svårigheterna med att fylla polisens utbildningsplatser och om poliser som hoppar av. Olyckligt nog möts svårigheterna att hitta rätt sorts folk med förslag på sänkta krav för att komma in på polisutbildningen.
Enligt rikspolischefen Dan Eliasson skulle den nya enhetliga organisationen börja leverera år 2017, istället ökar mängden ouppklarade brott.
Under juli briserade IT-skandalen vid Transportstyrelsen. Myndighetens generaldirektör Maria Ågren hade godkänt lagring av skyddsvärd data på molntjänst och outsourcing, varpå myndighetens IT-drift lagts ut på entreprenad hos IBM. Icke säkerhetsklassade personer kunde därmed få tillgång till körkortsregister och sekretessbelagda uppgifter kopplade till försvaret. Skandalen tvingade fram en misstroendeförklaring från alliansen och en regeringsombildning. Kommunikationsminister Anna Johansson (S) och inrikesminister Anders Ygeman fick lämna men försvarsminister Peter Hultqvist blev kvar efter att statsminister Stefan Löfven tagit kommandot och oppositionen vacklat. Den socialdemokratiska regeringsdugligheten fick sig dock en rejäl törn.
”Transportgate” utlöste en diskussion om hur oskyddade samhällets IT-funktioner är. Säkerheten hos de IT-system som styr avloppssystem, brandlarm, fjärrvärmepanner och pumpstationer är minst sagt bristfällig. Under en tid verkade det som att ju mer säkerhetsbrister i kommuner och myndigheter som undersöktes desto mer fann man.
Detta är givetvis kopplat till den gradvisa nedmonteringen av totalförsvaret som påbörjades under mitten av 1990-talet.
De mjuka frågorna (vård, skola, omsorg) som klassiskt sett är viktigast för väljarna har i år fått stå tillbaka för tuffa frågor som migration och integration, brott och straff. Detta har skett i ett hårdnande debattklimat där det ofta reses frågetecken kring avsändaren och dennes intentioner. ”Fake news” är kanske årets viktigaste nyhetsbegrepp. Dagens medieklimat med klicksökande och snabb journalistik bildar dessvärre en mycket god grogrund för medveten desinformation.
2018 är det valår. Mycket pekar på att det dessvärre likt många andra EU-länder kommer att leda fram till ett oklart parlamentariskt läge. Vi har under alla omständigheter ett spännande nyhetsår framför oss.
Gott Nytt År!