Det var en oerhört taggad president Obama som natten till onsdagen svensk tid höll sitt årliga tal till nationen, State of the Union. I det här talet lägger presidenten fram de visioner och åtaganden som han anser vara de viktigaste under året som kommer. Trilskande republikaner med Tea Party-rörelsen i spetsen har under de gångna åren satt många käppar i hjulet för Barack Obama. De revolterar i princip mot allt som presidenten och demokraterna representerar och vill. Mycket har sin bakgrund i det sjukförsäkringssystem, det så kallade Obamacare, som presidenten efter mycket möda och besvär så småningom lyckades traggla igenom kongressens båda kamrar. Högerfalangen inom republikanerna har därefter gjort allt som står i deras makt för att blockera det mesta som Barack Obama och det demokratiska partiet står för och vill genomföra.
Senast gällde det ”finansstupet”, när representanthusets republikanska majoritet blockerade det budgetförslag som demokraterna lagt fram för Kongressen. Det var inte första gången ett hotande finansstup fanns på agendan, men tidigare hade man lyckats komma överens i sista stund. Men i höstas gick det så långt att inga nya pengar betalades ut till statskassan. 100.000-tals människor blev utan jobb och försörjning under några gastkramande veckor. En kompromiss uppnåddes så småningom. Men om en knapp månad är det dags igen.
Nu har president Obama tröttnat på republikanernas ogina inställning. Han har nu omdefinierat sitt ledarskap och söker strid med högerfalangen inom republikanerna. Han gör det med vetskap om att han inte kan ställa upp till omval om tre år. Han gör det av taktiska skäl inför mellanårsvalet i höst. Det finns många republikaner som tycker att Tea Party-rörelsen fått ett alltför stort inflytande inom partiet. Kan Barack Obama åstadkomma en splittring bland republikanerna så försvagas partiet i valet i höst.
Det var därför taktiskt riktigt för president Obama att så hårt och resolut markera vad han tycker och tänker om situationen i Kongressen.
Barack Obama sa att han kommer att fatta ett ensidigt, så kallat exekutivt dekret, för att göra något åt de stora inkomstklyftorna som finns i USA. I dag ligger minimilönen på 47 kronor i timmen för federalt nyanställda. Den vill han höja till 65 kronor i timmen. Han uppmanade Kongressen att samarbeta om en allmän höjning av minimilönerna i USA.
Han vill gå vidare på den här vägen, att agera på egen hand utan att hämta stöd från kongressen, vad gäller miljö, utbildning och pensioner – frågor som stött på hårt motstånd i Kongressen.
Barack Obama hade naturligtvis inte som mål att leda landet genom dekret. Han sträckte ut sin hand till republikanerna. Men dörren slogs igen mitt för näsan på honom. Och republikanerna har bara varit intresserade av att ge honom tjuvnyp än att se till nationens behov.
Amerikanska folket är innerligt trötta på det käbbel och den ineffektivitet som Kongressen uppvisat de senaste åren. Barack Obama tar nu initiativet i den fajten.
Det är säkert uppskattat bland amerikanerna.