Sverige spelar återigen en roll i internationell pengatvätt. Dagens Nyheter har avslöjat hur en stuga i Västernorrland använts som adress för svenskregistrerade kommanditbolag som ytterst ägs av andra bolag i skatteparadisen Seychellerna och Panama (28/9). Ryska affärsmän verkar använda konstruktionen för att just tvätta pengar.
Att det kan ske så enkelt beror enligt Skatteverket på att svenska myndigheter inte får samköra register enligt sekretesslagstiftningen och inte heller kontrollerar ägare som saknar svenska personnummer.
Att Sverige figurerar när olika intressen ska gömma pengar är inte nytt. Sedan flera år hålls en sommarkurs i undersökande journalistik vid Stockholms Handelshögskolas filial i Riga. När internationell expertis föreläser om gränsöverskridande ekonomisk brottslighet nämns Sverige ofta.
Svenska pengar spelade stor roll när det som kan kallas det internationella systemet med skatteparadis och penningtvätt växte fram. Kanske var det inte märkligt att det då fanns många svenska aktörer. Efter ett liberalt århundrade fanns det många privata förmögenheter i Sverige. Men höga skatter kombinerat med en ideologi där små och medelstora företag skulle fasas ut ledde till att många flyttade sina pengar utomlands. Då handlade det sällan om kriminella handlingar. Men vägarna för pengar som skapades kom efter murens fall att användas av oligarker från Östeuropa.
År 2005 pekade den amerikanske experten Triffin Roule ut Sverige som ett svart hål för den ekonomiska brottslighet som drabbade och utgick från Baltikum. Vinsterna från olagligheter på andra sidan Östersjön kunde tvättas via svenska banker.
Sedan dess har svenska myndigheter försökt att komma i kapp. Senast i augusti kom en ny lag som bland annat skulle minska riskerna att pengar från svenska konton går till terrorism. Aktörer som banker fick ett starkare krav om kundkännedom, det vill säga man ska veta vem man gör affärer med. Men DN:s avslöjande sätter naturligtvis ett frågetecken för hur långt vi egentligen kommit och om frågan verkligen har fått rätt prioritering.
Pia Bergman, samordnare för Skatteverkets arbete mot grov ekonomisk brottslighet, säger till Sveriges radio att myndigheten hittar allt fler fall och att det ofta handlar om 100-tals miljoner. Hon vill att politiker ger myndigheter som Bolagsverket ett tydligare uppdrag att motverka fenomenet.
Sverige har ett rykte som ett land av och för ärliga och laglydiga människor. Men varumärket Sverige kan förstås skadas om det inte finns en stark vilja hos både myndigheter och politiker att hindra utländska bovar från att göra oärligt förtjänade pengar vita här. Även om skurkarna bär slips handlar det om pengar som är stulna – ofta från redan fattiga och plågade befolkningar.