– Ja, och den kommer sig av att en journalist tog del av ett pressmeddelande från Eurostat och sedan gravt misstolkar det och gör egna beräkningar. Och när det här väl hade tryckts i en tidning då läser andra journalister det och trycker samma sak. Det är också talande att det dröjde tre år innan någon ifrågasatte det här. Men den skuggan faller ju också på mig och mina kollegor.
Men vid det laget sågs det här som en sanning?– Ja, verkligen. Alltifrån politiker till myndighetschefer och till och med en del forskarkollegor refererade till detta att Sverige skulle ha så väldigt mycket snabbare urbanisering än andra EU-länder. Det var ju också helt felaktigt, om jag uttrycker mig lite försiktigt.
Säger det ändå något om vår självbild att hela landet så oreflekterat köpte den här framställningen?– Så kan det nog vara. Men om man tänker efter lite så tre gånger EU-snittet, vilket var vad som sades, vore ju ett oerhört tempo. 50 procent över EU-snittet vore mycket i sig. Men 300 procent? Större delen av landet skulle ju vara helt avfolkat. Betänk också att det finns flera länder, framförallt i EU:s östra delar, som ligger långt efter Sverige i urbaniseringsprocessen där potentialen är så mycket större för att kanske hälften av befolkningen fortfarande bor på landsbygden.
Nyligen presenterades en rapport av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som du också menar är behäftad med allvarliga fel?– Ja, däri påstås bland annat att urbaniseringen skulle ha skett på något vis utan att det varit till men för landsbygden. Och det blir ju väldigt konstigt eftersom man då bygger det på tätortsstatistik som kanske inte lämpar sig för den typen av analyser. Man drar gränsen precis där den sammanhållna bebyggelsen utanför en stad övergår i öppna fält, i landsbygd. Och när man pratar om landsbygdsproblematiken är min bild i alla fall att det snarare är de funktionella landsbygdsområdena som står inför problem. Snarare regioner än den här landsbygden som börjar precis där den sammanhållna stadsbebyggelsen slutar. Så på det sättet är det ju fel.
– Använder man dessutom tätortstatistiken fullt ut räknar man ju platser med 200 invånare som tätorter och jämställer med Stockholm och Göteborg och det kan ju inte ge en särskilt bra bild. Sedan finns det också något som kallas the urban spill over-effect.
Man flyttar inte till landsbygden utan man flyttar nära staden?– Man flyttar till områden som håller på att urbaniseras och inkorporeras i tätorten. Men under en tid kommer det att se ut som om människor flyttar till landsbygden och därigenom överskattas också landsbygdstillväxten.
Om det här nu är så välkänt, hur kommer det sig att IVA gör det här felet?– Det måste nog de svara på, men det förvånar mig. Det måste jag säga.