Andersson påpekar att kampen mot svenska migrationsmyndigheter ter sig som en ”mardröm av rå maktutövning och tanklöshet”. Och för den som utvisas för vad som med visst fog kan kallas för petitesser är det säkerligen abstrust hur samma system kan låta människor få stanna efter att ha begått grova brott.
Att fler grova brottslingar borde utvisas är dock inte Anderssons poäng. Hon menar att system som inte tar hänsyn till människans vilja att göra något åt sina chanser alltid är människofientliga. Men att en ribba är statisk innebär inte att du inte kan påverka huruvida du kommer över den. Det kan tvärtom göra det lättare. Visst kan det tyckas skevt att någon ska utvisas för att den har haft tidsbegränsade anställningar snarare än en fast – men gränsen är tydlig och därmed går det att arbeta mot den.
Kompetensutvisningarna som har skett och uppmärksammats på senare år är dock sorgliga. Det handlar om människor som vi behöver i Sverige för att bevara och utveckla vårt välstånd, men som tvingas lämna landet på grund av en stelbent byråkrati. Människor som kommer hit och arbetar och försörjer sig själva är huvudsakligen inte ett hot mot vårt välstånd utan en hjälp. Sverige bör göra allt som är möjligt för att inte låta denna typ av utvisningar ske igen.
Men Andersson skriver också att det är moraliskt fel att hindra människor att försörja sig. Att stater och kollektiv inte har moralisk rätt att bestämma vad människor gör med sina liv så länge de inte förstör för andra. I grund och botten har hon rätt, i vart fall såvitt gäller relationen mellan staten och medborgarna.
Varje folk har rätt att bygga sitt samhälle såsom de vill att det ska fungera. Oavsett om man gillar den eller inte så är nationalstaten det verktyg genom vilket detta manifesteras i praktiken. Varje stat har en skyldighet att i någon mening agera å sina medborgares intressen. Stater begränsar människor men befriar också genom upprätthållandet av de rättigheter och skyldigheter som medborgarna har enats om.
Varje stat har också rätt att själv välja på vilka premisser utomstående har rätt att komma till, leva och verka inom den statens gränser. De regler som slås fast kan vara bra eller dåliga, men att de finns är inget moraliskt dilemma.
2018 slogs nytt rekord i antalet utfärdade förstagångstillstånd för arbetstagare, 20 841. Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige och vi bör lägga tid och energi på att göra reglerna för den bättre så att fler med bristkompetens kan komma hit. Vi har all rätt i världen att kasta bort talang som vill leva och arbeta här. Men vi har inte råd med det.