Den kinesiske ambassadören till Sverige går fram som en bulldozer i de diplomatiska salongerna. Det senaste är ett hot om handelsrestriktioner mot Sverige. Det kan slå mot företag i hela landet.
Under ett seminarium om svensk-kinesiska relationer i Göteborg framförde den kinesiske ambassadören Gui Congyou den nya hårda linjen. Kina kommer att begränsa handelsutbytet med Sverige som en reaktion på den svenska regeringens hantering av Gui Minhai-fallet (GP 5/12).
Bakgrunden är att den fängslade svenske medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai fick ett pris av Svenska pen. Att kulturminister Amanda Lind (MP) närvarade under prisutdelningen fick den kinesiske diplomaten att gå i taket. Sedan meddelades att kulturministern och företrädare för regeringen inom kulturfrågor inte längre är välkomna till Kina. Och nu kan det eskalera till handelsrestriktioner.
Samtidigt kanske den huvudsakliga målgruppen för ambassadörens budskap inte finns här, utan i Peking. De hårda ordvalen mot Sverige kan vara lika mycket ägnade för ambassadörens hemmapublik i allmänhet och överordnade i synnerhet. Eller så saknar helt enkelt den kinesiska beskickningen i Sverige både förståelse för landet de verkar i och diplomatisk fingertoppskänsla.
Samtidigt får vi inte glömma att Kina är världens största diktatur. De förhoppningar som funnits om Kinas demokratisering i spåren av ökade affärsförbindelser har inte heller slagit igenom. Möjligen har Sverige på den här punkten haft väl blåögda föreställningar om hur fort det skulle gå. Visserligen kommer det mycket gott av utbyten mellan länder. På affärssidan har utbytet med Kina många gånger varit bra och ömsesidigt. Men det stora antalet företagsförvärv som kinesiska investerare har gjort i Sverige och andra länder bör samtidigt ses på med vaksamhet.
Nyligen släppte Försvarets forskningsinstitut, FOI, en genomgång av kinesiska köp de senaste tio åren i Sverige. Det rör sig om 51 företag som kontrolleras av kinesiska intressen och 14 företag där minoritetsposter finns. Det lär dock finnas ett stort mörkertal. Över 1 000 bolag i Sverige har anmält att de kontrolleras av en medborgare i Kina eller Hongkong.
Noterbart är att hälften av köpen som FOI har gått igenom sammanfaller med den kinesiska regimens prioriteringar vid företagsförvärv i utlandet.
I Sverige gäller det framöver att hitta en ny balans i relationen till Kina. Ökad vaksamhet och möjligen förbudsregler lär behövas, särskilt när det är statligt kontrollerade aktörer som vill ta över svenska tillgångar. Och Sverige får aldrig någonsin ge vika för hot från diktaturer.