Statliga Vattenfall öppnar för att köra bolagets kvarvarande kärnkraftsreaktorer (efter den förtida stängningen av Ringhals 1 och 2) även efter 2040 – året då Sverige enligt energiöverenskommelsen ska ha enbart förnybar energiproduktion – och tyska minoritetsägaren Uniper utesluter inte nya kärnkraftverk i Sverige.
Förhoppningsvis kan utspelen ge förnyad kraft åt den svenska energidebatten. När klimatfrågan växer i betydelse, elbilar blir en allt vanligare syn på svenska vägar och Svenska kraftnät återkommande varnar för elbrist är det hög tid att politikerna anpassar energipolitiken till verkligheten.
Vi vet helt säkert att elektricitet kommer att behövas i betydligt större omfattning för att driva de fordon, maskiner och industriprocesser som i dag använder fossila bränslen. Detta bekräftas av både FN:s klimatpanel IPCC och Internationella energirådet, IEA, som ger kärnkraften en nyckelroll i arbetet med att öka takten i klimatomställningen.
Med ny kärnkraft finns tillfälle att säkra svensk energiförsörjning, övergången till ett fossilfritt samhälle och export av energi under lång tid. Vattenfall och Uniper gör rätt som vill tillvarata den möjligheten.
Efter Tysklands panikartade avvecklingsbeslut efter Fukushima-olyckan har vinden vänt i kärnkraftsdebatten. Flera länder i runt om i världen håller dörren öppen för nästa generations reaktorer, som använder det radioaktiva kärnbränslet effektivare och som kan köras på det bränsle som blivit över från tidigare elproduktion.
När Konjunkturinstitutet (KI) räknade på konsekvenserna av att kärnreaktorerna i Ringhals läggs ner vid årsskiftet samt 2020, vilket fortfarande är planen, visade det på ökade utsläpp av växthusgaser i Europa med åtta miljoner ton fram till 2050.
”Sverige kommer minska sin export av el och i stället i ökad utsträckning importera el från våra grannländer, som Danmark och Tyskland”, sade Svante Mandell forskningschef inom miljöekonomi vid KI till SVT Nyheter (14/7).
Klimatdebatten och den senaste tidens larmrapporter om akut effektbrist tycks också ha gjort avtryck i svenskarnas syn på kärnkraften. 35 procent av svenskarna vill att kärnkraften byggs ut och 31 procent vill behålla de kärnkraftsreaktorer som finns, enligt en undersökning som Sifo gjorde för SVT i våras. Bara 16 procent ville se en total avveckling.
Reaktorerna i Oskarshamn avvecklades 2015 och 2017. Inom ett år kommer reaktorerna 1 och 2 i Ringhals att ha avvecklats. Att säga nej till ny kostnadseffektiv, utsläppsfri och populär kärnkraft är samma sak som att be om elbrist.