Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Även under Palmes tid samarbetade Sverige med Nato. Men numera är samarbetet öppnare, djupare och tätare. Sverige marscherar alltmer i takt med Nato, på flera nivåer. Från det internationella toppmötet ner till soldaterna på marken. Och när Sverige nu ska knyta närmare band militärt med de nordiska länderna kopplar vi ytterligare band till Nato, via Norge, Island och Danmark. Det är bara ett medlemskap som fattas. Många argument talar för ett sådant, men få politiker vågar göra detsamma, när folkopinionen säger nej. I en debattartikel i DN (10/6) skriver försvarsminister Sten Tolgfors (m) att "Sverige inte kommer att stå passivt om ett nordiskt grannland eller annat EU-land utsätts för angrepp", och argumenterar för ökat samarbete med Nato-landet Norge. Men "i händelse av en försämrad säkerhetspolitisk situation" ska samarbetet kunna brytas, så att inget Nato-medlemskap behövs. Vara med i matchen, men ändå inte. Samarbeta, men inte fullt ut. Solidaritet, men med reservationer. Inkonsekvent, men tyvärr konsekvent svensk försvarspolitik.
