Som västgöte från en liten stad i närheten av Sveriges näst största tvingas man ofta värja sig mot att sammanblandas med göteborgarna. Storstaden är annorlunda än slätten, det råder en annan anda där.
Göteborgsandan; utmålad som en anda av goda relationer mellan privat och kommunalt där alla drar åt samma håll för stadens bästa; kritiserad som de goa grabbiga gubbpamparnas lekstuga med inslag av både gråsosseri och girig jakt på feta kontrakt.
Numera är den riksökänd efter att Jannes Josefsson i SVT:s Uppdrag Granskning avslöjade en mygelkultur där byråkrater och företagare satt i knät på varandra. I förra veckan väcktes det första åtalet i denna affär.
Alltför nära och familjära relationer politiker, byråkrater och näringsidkare emellan är nu inget unikt för Göteborg. Sådana tendenser finns i många kommuner; att hålla sig väl med dem som bestämmer, sitta still i båten och titta snett på kritiker och granskare som stör den gemensamma friden och samarbetsandan.
I Norrbotten har vi till exempel den berömda Piteandan. I den verkar dock även ingå att lojalt fortsätta rösta på samma röda parti oavsett vilka missförhållanden som uppdagas (och även om Uppdrag Granskning kommer på besök).
Det gäller för övrigt inte bara Piteå.