Sveriges riksdag har gett Systembolaget i uppdrag att värna om folkhälsan. Gör man det verkligen bäst genom att ta strid mot vinimportörer och gårdsförsäljning?
Ungdomar och alkoholister som jagar en billig fylla sätter sig knappast framför datorn och knappar in en beställning kvalitetsviner på nätet. De går i stället ner till systemet.
I butiken på Storgatan i Luleå erbjuder Systembolaget inte mindre än 17 olika sorters lågprisöl med en alkoholstyrka mellan 6,9 och 10,2 procent.
Jag vill helst inte moralisera över andras öldrickande, men är det inte ganska uppenbart vilka målgrupper dessa produkter riktar sig mot? Det hela påminner faktiskt en del om hur staten, via ett annat monopolbolag, placerar ut Jack Vegas-maskiner i socialt utsatta områden.
Riksdagsmannen Carl B Hamilton (FP), tillika styrelseledamot i Systembolaget, skrev på SvD Brännpunkt (18/7) att alkoholpolitikens fokus i dag handlar om att minska skadeverkningarna för dem som "inte klarar av alkoholens risker", snarare än att minska totalkonsumtionen.
Det låter utmärkt. Men varför märks det då inte tydligare på det egna sortimentet?