2021 planerar Volvo att släppa sin första delvis självkörande bil. Fordon som kan ta oss direkt från hemmet dit vi vill utan att vi måste ha uppmärksamheten på vägen kommer till exempel att möjliggöra arbete från bilen och minska behovet av att bo nära tåg- och bussanslutningar. Vad innebär det för traditionell kollektivtrafik?
Statsvetaren John Hultén skriver i en debattartikel i SvD (1/1) att regering och myndigheter redan nu måste bereda ekonomiska styrmedel och regleringar anpassade till de självkörande bilarna.
Han betonar dock att det även i framtiden behövs satsningar på gång- och cykelvägar och kollektivtrafik. Detta för att en alltför stor användning av självkörande bilar inte ska skapa trängselrelaterade olyckor.
Att gång- och cykelvägar bör bevaras även när självkörande bilar finns i de flesta hushåll är fullt rimligt. Promenader och cykelturer är nämligen inte enbart transportmedel, utan också motionsformer och friluftsaktiviteter som många uppskattar.
Tågens och bussarnas framtid är dock mer osäker än vad Hultén vill ge sken av, vilket ger anledning att ifrågasätta de satsningar regeringen gjort på kollektivtrafiken.
Exakt hur självkörande bilar kommer att påverka den övriga trafiken besvaras än så länge bara av spekulationer. Sådana finns det dock gott om.
Myndigheten Trafikanalys konstaterar i en rapport (2017) att det till en början kommer att möjliggöra en ökad tillgänglighet för kollektivtrafik i tätort. Detta bland annat eftersom parkeringsytor frigörs i innerstaden då bilarna kör ut igen efter att ha släppt av sina passagerare. På sikt väntas dock fler gå över till egna bilar eller ta del av en delad självkörande fordonsflotta.
Mycket tyder alltså på att kollektivtrafiken så småningom ersätts av egna eller delade bilar, utom möjligen i innerstaden. Valet för våra politiker står då mellan att kämpa emot och fortsätta satsa skattepengar på den gamla kollektivtrafiken, eller att bespara medborgarna det slöseriet och långsamt fasa ut bussar och tåg.
Självfallet måste dessa fungera så länge vissa människor, framförallt med begränsad ekonomi, hellre åker kollektivt. Den osäkra situationen gör det dock tveksamt att till exempel satsa på järnväg och snabbtåg över en längre tid, eftersom risken finns att betydligt färre vill åka tåg när bygget är klart. En bättre investering vore i stället att rusta upp vägarna för det ökade trycket från fler bilar.
Med tanke på den nuvarande regeringens iver att satsa på utbyggd kollektivtrafik verkar den ändå ha valt den osäkra vägen. Förhoppningsvis ser nästa regering slöseriet i att satsa långsiktigt på en trafikform som sannolikt kommer att dö ut.