Att bostadssituationen i Stockholm är en katastrof vet även den som bor långt från huvudstaden. Ständigt hör vi historier om hur den som erbjuds jobb eller utbildningsplats i Stockholm måste köpa bostadsrätt eller svartkontrakt, alternativt tacka nej till jobbet eller utbildningen.
Storstäderna Göteborg och Malmö har också bostadsbrist, men i övriga landet ser det annorlunda ut. I Boverkets nya rapport ”Bostadsbristen och hyressättningssystemet” har man analyserat Sveriges 14 största städer, som enligt Boverket saknar 37.850 hyreslägenheter. Nästan 35.000 av dessa saknas i de tre storstäderna, medan bara 3.000 lägenheter saknas i de elva städer som är störst efter storstäderna.
När Boverket drar slutsatsen att bruksvärdessystemet, som i praktiken är en hyresreglering, orsakar bostadsbrist gäller det alltså främst storstäderna. Det är framförallt i Stockholm som hyresmarknaden fryser till is, för att de som sitter på förstahandskontrakten vet att de kan göra stora pengar på svart andrahandsuthyrning, svart försäljning av förstahandskontrakt eller ombildning till bostadsrätt.
Det är nämligen den bristande rörligheten som är bruksvärdessystemet största nackdel. Människor som har kommit över en attraktiv lägenhet vågar inte flytta, fast de egentligen kanske vill. Effekten blir brist på lediga lägenheter.
Nybyggandet påverkas också negativt av bruksvärdessystemet, men den effekten är mindre. I dag får fastighetsägare ta ut högre hyror för nyproducerade lägenheter under en övergångsperiod. Därför slår bruksvärdessystemet inte så hårt mot nyproduktionen. Å andra sidan får det den som sitter på en attraktiv, äldre lägenhet med låg hyra att klamra sig fast ännu hårdare.
Om Sverige införde marknadshyror skulle det märkas mest i storstäderna. Där skulle hyrorna stiga rejält. Rörligheten skulle öka, och människor från övriga landet skulle kunna tacka ja till jobb i storstäderna ‒ om bara lönen räcker till hyran. Eftersom storstäderna är tillväxtmotorer för hela landet skulle det gagna hela befolkningen.
I övriga landet skulle marknadshyror inte innebära några stora förändringar. Enligt Boverket skulle genomsnittshyrorna i de elva städer som är störst efter storstäderna höjas med cirka fem procent. I orter med svag bostadsmarknad, där man har rivit bostäder för att hålla hyresnivån uppe, skulle marknadshyror innebära hyressänkningar.
Vänsterdebattörer skräms ofta med att marknadshyror är synonymt med högre hyror. Det är inte sant. Marknadshyror är de jämviktshyror som uppstår när utbud och efterfrågan får mötas utan regleringar. Det är därför marknadshyror innebär lägre hyror på avfolkningsorter.
Marknadshyror är ett nödvändigt steg, men inte hela lösningen på landets bostadsproblem. I en rapport förra året skrev Boverket att Sveriges vuxna befolkning ökade med 7,9 procent under perioden 2001–2011. Samtidigt ökade permanentbostäderna bara med 5,6 procent. Ökad rörlighet genom marknadshyror är bra, men en snabb befolkningstillväxt kräver också högre takt i bostadsbyggandet.