Skogsbranschen är inte som alla andra. Det hör till sakens natur att pengarna kommer klumpvis. Från plantering till slutavverkning går det 60 till 100 år. I drygt 60 år har skogskontot använts för att anpassa skattereglerna till skogsägarnas förutsättningar och ge dem möjlighet att fördela intäkterna över en längre tid. Tidigare i år presenterade Skatteförenklingsutredningen sitt förslag om att ta bort skogskontot. Det är ett sällsynt dåligt förslag.
Det är förvisso bra att regler förenklas. Både risken att göra fel samt tidsåtgången för såväl den som ska följa reglerna som den som ska kontrollera efterlevnaden minskar. Förändringar ska dock inte göras ogenomtänkt. En hastigt ändrad regel kan få oanade konsekvenser.
Att äga skog är en krävande verksamhet med långa planeringshorisonter. Inkomsterna kommer huvudsakligen i samband med slutavverkningar, även om gallringar ger mindre tillskott. Detta ska man sedan få att räcka över en rätt lång tid. För att kunna göra detta på ett rimligt sätt har skogskontot sedan 1954 erbjudit enskilda skogsägare möjligheten att sätta av 60 procent av intäkten från en avverkning i upp till tio år, pengarna skattas sedan när de tas ut. För leveransvirke har 40 procent kunnat sättas av.
Den nya företagsfonden som ska ersätta bland annat skogskontot är begränsat till 40 procent av intäkterna. För avverkningar innebär det alltså en kraftig sänkning för avverkningsrätter, det vill säga minskad lönsamhet för skogsägarna. Detta bedöms kunna skapa allvarliga problem då skogsägarna kommer att behöva skatta för hela avverkningen på ett och samma år. En orimlig tillvaro med tanke på att det är rationellt att göra större avverkningar kanske var tionde eller tjugonde år. Det ger ett bättre utnyttjande av de kostnader som uppstår vid avverkningen, och passar bra även för sågverken och industrin.
Tage Andersson, vd för familjeföretaget ATA, säger till Dagens Industri (9/7) att han tror att tusentals jobb är i fara. ”Det skulle bli färre avverkningar. Det är svårt att säga hur stor effekten blir, men utom allt tvivel påverkas hela industrin negativt.”
I Sverige finns det 329 000 enskilda skogsägare som tillsammans äger hälften av landets skogsmark. Om skogskontot försvinner och det mesta av intäkterna från avverkningarna går till skatt kommer färre avverkningar att göras. Över hälften av råvarutillförseln står på spel i en bransch som har 54 000 anställda och står för en stor del av Sveriges export.
Att utredningen inte har gjort en konsekvensanalys av förslaget är minst sagt anmärkningsvärt. Utredningen hade behövt ta hänsyn till de skilda förutsättningar som råder i olika branscher. Ett regelsystem som inte gör detta är inte lämpat för någon.