Sjuksköterskebristen - på nordfronten intet nytt

Déjà vu känslan infinner sig alltid mitt i semestern när tidningen slås upp. Solligan (Luleå topp två), drunkningsstatistiken (är rubriken bättre än förra året?) och bristen på sjuksköterskor.

Akut. Antalet specialistsjuksköterskor minskar

Akut. Antalet specialistsjuksköterskor minskar

Foto: Johan Nilsson / TT

Politik2015-07-13 00:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

De två första kommer nog bestå för evigt men sjuksköterskebristen kan lindras om vårdmonopolet bryts.

Intensivvårdsavdelningen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge utanför Stockholm använder bara tio av de ordinarie tolv platserna och en specialutrustad sal står alltid tom. Orsaken är att det saknas specialistutbildade sjuksköterskor. Kuriren har tidigare rapporterat om det skenande övertidsberget bland sjuksköterskorna. Vårdförbundets ordförande Erica Ohlsson berättade att det fanns sjuksköterskor som arbetat mer än 500 timmar övertid förra året. 127 sjuksköterskor överskred lagens gräns på 200 timmar.

Sjuksköterskeuppror för några år sedan skapade medvetenhet om de låga ingångslönerna i yrket. När det bara finns en arbetsgivare, landstinget, går det dock inte att förvänta sig något annat än låga löner. Den som vill ha en högre lön ställs inför att acceptera eller flytta till ett annat län.

Ett privat monopol vore givetvis lika skadligt. Ett monopol minska alltid utbudet och höjer priserna. Ett privat monopol skulle möjligen vara marginellt bättre. En strejk mot ett privat monopol påverkar vinstmarginaler. En strejk mot landstinget räddar deras hårt sargade budget.

Specialistsjuksköterskebristen är ett särskilt problem. Enligt SCB, Statistiska Centralbyrån är mer än 70 procent av dagens specialistutbildade sjuksköterskor ett åldrande släkte, de är 45 år eller äldre. Vårdförbundet tror att omkring 11 000 specialistsjuksköterskor kommer att saknas i Sverige om tio år.

Den som vill vidareutbilda sig till specialist måste ta ledigt från jobbet och sätta sig i skolbänken. Landstingen betalar inte detta. Att gå tillbaka till universiteten innebär en ordentlig inkomstreduktion och skuldsättning. Om sedan lönen inte är speciellt mycket högre så förvånar det inte att alternativet inte är attraktivt.

Om en arbetsgivare vill att en anställd ska ha en kompetens brukar de ofta betala för utbildningen. Enligt Socialstyrelsen har andelen sjuksköterskor med specialistutbildning sjunkit med fyra procentenheter de senaste åren. Från 50 procent av alla sjuksköterskor år 2007 till 46 procent år 2012.

Att landstingen är dålig på detta är inte ögonbrynshöjande. Att jobba i Norge eller gå över till ett bemanningsföretag skulle vara lockande om jag vore sjuksköterska.