Efter flera dagar i Prag tillsammans med forskare och innovativa lärare från hela världen som företaget Microsoft bjudit in till Partnership for Learning, börjar jag förstå att Sverige har problem.
När jag ser hur andra länder och näringslivet diskuterar skolan och lärandet inser jag att Sverige inte är med på det tåget. Utbildning är inte bara viktigt utan drivkraften för tillväxt. Jag hör vad Microsoft ställer för krav på sina anställa inför framtiden. Allt bygger på experttänkande och en komplex kommunikation. För att bli anställd ska du vara innovativ, flexibel, kunna designa problemlösningar, samarbeta och skapa nätverk och vara anpassningsbar. Det är projekt från Libanon, Pakistan och Portugal som kammar hem första platserna.
Budskapet är tydligt, det är med tekniken som redskap vi formar samhället.
I Sverige lyfter vi ofta fram Finland som ett föredöme i utbildningspolitiken. Den finska skolan är i världsklass, lärarna har hög status och gedigen utbildning. Väldigt många även på grundskolenivå har en doktorsexamen. Finland toppade den senaste Pisa-undersökningen. Det visar att den finska skolan inte bara är bäst i världen och kanske också är bäst för alla i världen.
Kirsti Lonka är professor i psykologisk pedagogik vid Helsingfors universitet. Hon utvecklar morgondagens lärarutbildning med hjälp av teknik och delaktighet. Hon berättar stolt att drivkraften för Helsingfors universitet är "Designing society for thinking - designa samhället för tänkande".
När hon pratar om eleverna kallar hon dem för digitala infödingar.
Det är ju direkt märkvärdigt om våra digitala infödingar ska behöva jobba med papper och penna i skolan medan de hemma omges av teknik har Kirsti Lonka sagt.
Världen över gör nu datorerna sitt intåg i skolorna. Många länder ligger långt framme, till exempel har regeringen i Portugal trots sin ekonomiska kris bestämt att alla elever ska ha en egen dator. Anledningen är för regeringen är självklar, utbildning ger tillväxt.
I Sverige har vi problem både med kvaliteten på skolan och den högre utbildningen. Vi halkar efter och har svårt att hävda oss i världskonkurrensen. Vi är medelmåttor i utbildning.
Visst har vi också skolor som satsar på tekniken och ny pedagogik. Vi har kommuner som satsar på den nya it-pedagogiken redan i förskolan. Men det finns ett uppenbart problem, vi har ingen aning om vad vi ska använda tekniken till. Vi har hoppat på en trend utan att ha en strategi för vad utbildningen ska åstadkomma. När skolorna fick rådet att investera i datorer, blev det i datorsalar, eller i en dator per klassrum för 30 elever. På vissa skolor köpte man in datorer som stod i kvar i kartongerna i flera år.
Den nya pedagogiken som nu erövrar världen är till stora delar främmande i våra skolor för där är det pennan, papperet och katederprincipen som styr lärandet. När jag frågade lärarna i min nioåriga dotters klass om hon fick ta med sig sin Ipad till skolan blev svaret nej. Skälet var att det skulle bli orättvist mot dem som inte har någon.
Just nu får vi uppleva hur svenska företag och fackföreningar kommer överens om att sänka lönerna för att kunna konkurrera på världsmarknaden. I andra länder satsar man däremot på utbildning och teknik. De gör som i Finland designar samhället för tänkande.