När världens ledare träffades på G20-mötet i Brisbane i Australien i helgen som gick fick de posera med koalabjörnar framför pressens kameror. Det skojades om ”koala-diplomati” och bilderna utgjorde minst sagt en mjuk kontrast till sammankomstens hårda ämnen.
Rysslands aggression mot Ukraina var av förklarliga skäl ett dominerande ämne. Den situationen påverkar ekonomin, inte minst då USA och EU på grund av Putins agerande blivit tvungna att ta till ekonomiska sanktioner. Rapporteringen har kretsat mycket kring det. Bakom både Ukrainakrisen och koalabilderna kom länderna överens om målsättningen att den samlade ekonomin ska stärkas med två procent under de närmsta fem åren.
Det kan komma att bli en utmaning. Redan under måndagen kom nyheter om att Japan, som är världens tredje största ekonomi, backar kraftigt ekonomiskt. Storbritanniens premiärminister David Cameron varnade också samma dag i tidningen The Guardian för att ”röda varningslampor blinkar” för nästa ekonomiska kris.
Alliansregeringen, med Anders Borg (M) i spetsen, gjorde det som bekant till sin huvuduppgift att se till att Sverige skulle klara sig väl genom den globala finanskrisen som bröt ut 2008. Tvärtemot vad vår nuvarande finansminister Magdalena Andersson (S) har låtit påskina är Sveriges statsfinanser goda. Likväl är hushållens skulder en riskfaktor och som ett litet exportberoende land står vi inte opåverkade av omvärlden.
Från den rödgröna regeringen har det dock varit påtagligt tyst om att rusta Sverige för nästa kristid. I samma stund som Andersson presenterade budgeten övergav hon också överskottsmålet. Hon har förvisso talat om en ovanligt stram budget, men regeringens skatte- och bidragshöjarpolitik riskerar att göra Sverige sårbart inför framtida kriser.
Det är förstås tacksamt att tala om ”satsningar och åtgärder”, men det som behövs är regelförenklingar och bättre företagsklimat för fler riktiga jobb. Det är nödvändigt för att upprätthålla välstånd och förutsättningar för välfärd, men också för att ha kraft att säga ifrån när ett land inte respekterar ett annat lands suveränitet.
Huruvida nästa kris är nära förestående eller inte, och i vilken omfattning den i sådant fall riskerar att bryta ut, är svårt att säga. Men, som nationalekonomen Lars Jonung uttryckt det (SvD Näringsliv 7/11): ”Vi vet att den kommer, vi vet bara inte när”.