Bara en femtedel av svenskarna anser att de har möjlighet att påverka politiska beslut. Minst påverkansmöjlighet anser sig unga, utlandsfödda och lågutbildade ha.
Det är skrämmande statistik. Mot den bakgrunden har regeringen tillsatt en demokratiutredning under ledning av Olle Wästberg.
För tretton år sedan presenterades Bengt Göranssons stora demokratiutredning. Men mycket har hänt sedan dess, inte minst på det mediala området. I dag är tillgången till Internet på en helt annan nivå än det var 2001. Folk läser mindre med tidningar. Journalistkåren krymper. Dialogen förs på olika sajter på nätet.
Enligt SOM-institutet i Göteborg är 80 procent av svenskarna nöjda med hur demokratin fungerar, men samtidigt anser bara 20 procent av svenskarna att de har möjlighet att påverka politiska beslut. Den siffran faller ytterligare när marginaliserade grupper tillfrågas.
I förorterna röstar bara en tredjedel av väljarna. Unga, utlandsfödda och lågutbildade uteblir ofta från möjligheten att påverka.
Folk som invandrat till Sverige från länder där ingen demokratisk tradition finns, kommer av naturliga skäl att inte rösta här heller. De har inget förtroende för politiker. I de länder där de kommer ifrån är politiken ofta korrupt och det finns ingen som litar på politiken eller politikerna.
Hur ska man nå ut med budskapet att det lönar sig att rösta, att det går att påverka?
Många kommuner försöker med medborgardialoger, medborgarförslag och med fokusgrupper. Men intresset från de marginaliserade grupperna är trots detta svalt.
Även infödda svenska ungdomar har litet intresse för politik, och de engagerar sig inte i politiska partier. I dag är bara 100 000 svenskar medlemmar i ett politiskt parti. För några år sedan var siffran närmare en halv miljon.
Ungdomar lyssnar hellre på den senaste musiken än engagerar sig i någon förening eller i ett politiskt parti.
Det finns inget egenintresse i att vara samhällsmedveten i dag.
Då får politikerna tala med ungdomarna med det språk de talar och på de arenor där de finns. Samma sak gäller för invandrare. Man får "tala med bönder på bönders vis och med de lärde på latin", som det gamla talesättet beskriver det hela.
Den gamla folkbildningstraditionen kanske behöver dammas av - fast på nytt sätt och med nya mediekanaler.
Att medvetet utelämna stora grupper och politiska frågor därför att det är en fråga som berör den del av befolkningen som inte går och röstar i samma utsträckning som andra, det är en synnerligen cynisk inställning.