Lönsamheten bland landets bönder är dålig och det behöver åtgärdas. Även våra politiker håller med om det. Men inga lösningar levereras. Så jag levererar väl ytterligare en effektiv landsbygdsreform, håll till godo.
Först. En producerande landsbygd är landets motor. Utan den är vi alla konkursmässiga. Är du av en annan uppfattning har du helt enkelt fel. För att landsbygden ska kunna producera behövs det kapital, människor och lönsamhet. Kapital finns i form av stora obelånade tillgångar. Men arbetskraft och god lönsamhet är det sämre med. Mitt förslag på bristerna stavas kraftigt höjda grundavdrag på landsbygden.
Grundavdrag är den lägsta gräns där en inkomsttagare börjar betala inkomstskatt. Grundavdraget beräknas på summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet efter allmänna avdrag. Din skattefria inkomst. Jämfört med andra länder inom EU har Sverige ett mycket lägre grundavdrag.
Det finns många hygienanledningar till att en reform med höjt grundavdrag för landsbygden är nödvändig. Exempelvis kan landsbygdsbefolkningen säkert stå ut med att välfärden fungerar mycket bättre i storstäderna men vi är inte längre beredda att betala samma skatt för sämre service. Ett avsevärt mycket högre grundavdrag skulle minska den växande irritationen om det bristande samhällskontraktet. Vidare är kommunalskatten med några få undantag högre ju längre från tätorten man kommer vilket i sig är ett argument för högre grundavdrag. Visserligen har vi ett kommunalt skatteutjämningssystem men den kassan töms flitigt av Malmö och Göteborg.
Med ett högre grundavdrag ges en större möjlighet för individen att styra sin egen utveckling och man ska inte underskatta drivkraften av att kunna påverka sin egen vardag. Höjt grundavdrag skulle kunna möjliggöra för någon att bygga ett reservkapital på banken till kommande nödår medan någon annan kanske amorterar ett lån. En tredje måhända låter expandera sitt företag medan en fjärde bara njuter av att kunna konsumera mera.
Jag ser ingen anledning till att det ska vara en dyr rundgång av skatt in och bidrag ut via statsapparatens tjänstemän. Långt bättre och mycket billigare för alla att mer stannar hos sina rättmätiga ägare från början. En social hänsyn genom ett höjt grundavdrag är inget nytt utan har funnits som förslag på hela den politiska skalan från vänster till höger. Men varför händer då inget?
Möjligen är det så enkelt att de urbana priviligierade anser att en stor gemensam ekonomi där välbetänkta tjänstemän kan sitta runt slaktbordet och fördela gracerna är viktigare än fria människor som med egna pengar kan forma sitt eget liv. För rent krasst, ett höjt grundavdrag handlar inte om att få behålla mer pengar utan om att få behålla sin frihet.