Lars O. Nilsson svarar på ledaren i Norrbottens-Kuriren den 14 april.
Alltsedan revolutionen 1959 då högerdiktatorn Batista störtades har Kuba varit tvunget att försvara sitt land mot den aggressive grannen i norr. Kubas principfasta försvar av sin suveränitet och rätt att själv utforma och besluta om sitt eget samhälle och politiska system, har möjliggjort en fantastisk utveckling. Kostnadsfri utbildning och hälsovård som alla kubaner åtnjuter, det rika kulturlivet och idrott tillgänglig för alla. En mängd olika sätt att engagera sig, ta ansvar och medverka i beslut i samhällslivet, en verklig folkets demokrati.
Bara under de senaste femton åren har USA spenderat över 200 miljoner dollar på att betala så kallade dissidenter och på andra fientliga projekt för att få regimskifte på Kuba. Bara under sina år vid makten har Obamas regering bötfällt företag som gjort affärer med Kuba för ett samlat bötesbelopp på 1,1 miljarder USA-dollar.
Inför kongressen i fjol på Kuba genomfördes ett arbetarparlament och rådslag med hela folket. Under flera månader på 163.079 möten hade 8.913.838 deltagare diskuterat förslag till riktlinjer för det ekonomiska livet på Kuba. Valen är personval och partiet får enligt kubansk lag inte delta i valen.
Nej, de som tror att demokrati är att trött lägga en röst vart tredje år på likadana partier, medan kapitalet styr, behöver lära av Kuba. Men i stället är avoghet och nedsättande omdömen och attityd mot Kuba det vanliga hos "våra" makthavare och mediehärskare, i kontrast mot ett folkligt intresse. I fjol var Sverige (tillsammans med det sargade Libyen) det enda land som uteblev vid omröstningen i FN:s generalförsamling när 187 länder stödde Kuba mot USA:s blockad.
Kuba är idag ett unikt exempel på ett land med hög nivå på folkhälsa och utbildning där invånarna garanteras en rimlig levnadsstandard utan att utarma sina naturresurser. Världsnaturfonden utsåg år 2006 Kuba till världens enda hållbara land.
Lars O. Nilsson, Luleå
Svar direkt:
Jag skrev att skaran som vurmar för diktatur och fängslande av journalister och oppositionella blivit allt färre. Men än existerar de alltså!
Kuba är en kommunistisk diktatur som saknar tryckfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och ett oberoende rättsväsende.
Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch "förnekar (den kubanska regeringen) systematiskt sina medborgare grundläggande rättigheter till yttrandefrihet, frihet att bilda politiska organisationer, frihet till församling, rörelsefrihet och rätten till rättvisa rättegångar."
Amnesty International uppger att trakasserier och fängslanden av oppositionella, människorättsaktivister, journalister och bloggare ökat kraftigt i Kuba de senaste två åren. Den kubanska människorättskommissionen rapporterade om 2.484 fall av människorättskränkningar mellan januari och september 2011.
Jag tycker det är ledsamt att se att det finns personer i Sverige som försvarar denna auktoritära våldsregim.
Johan Eriksson