LEDARE: Rätta till hyrorna

Bostaden är inte vilken vara som
helst. Alla behöver vi någonstans att bo. Det skiljer bostaden från exempelvis bilen, tv:n eller båten. Att garantera alla tak över huvudet är därför en rimlig uppgift för det offentliga.Men rätten till en bostad är inte detsamma som rätten att bo billigt. Detta accepterar vi när det gäller villor och
bostadsrätter. För dessa bostadsformer
råder normala marknadsvillkor; priset görs upp mellan köpare och säljare, det är utbud och efterfrågan som styr. På hyresmarknaden råder andra regler, att alls tala om en marknad leder egentligen tanken fel eftersom marknadskrafterna i så hög utsträckning har satts ur spel. De flesta hyror sätts i förhandlingar mellan hyresgästföreningar och hyresvärdar utifrån den aktuella lägenhetens så kallade bruksvärde, i stället för marknadsvärdet. Utgångspunkten är att de kommunala, "allmännyttiga" bostadsföretagens hyror ska fungera som norm för resten av hyresmarknaden. Hyresnivåerna har därigenom pressats ihop. Skillnaden i hyra är liten mellan storstad och landsort, mellan hyresrätter i centrum och dem i stadens utkant, jämfört med vad som skulle bli resultatet på en fri marknad. Rättvist, tycker säkert en del. Men denna "rättvisa" har skapats till ett högt pris. I vissa områden har hyrorna blivit för höga, bostäder har stått tomma och fått rivas. I andra områden är hyrorna för låga och hyresrätter byggs och omsätts inte. Där har vi fått utbredd bostadsbrist, långa köer och ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. 100 000 hyresrätter
har försvunnit från marknaden under de senaste tio åren. Borgerlig bostadspolitik har länge mest handlat om rätten att äga sin bostad. Hyresrätten har hamnat i skymundan, trots att en god marknad för hyresrätter behövs för att samhällsekonomin ska fungera väl. Folk kan inte flytta dit jobben finns om det inte också finns lätt tillgängliga bostäder.Förhoppningsvis bryts nu handlingsförlamningen. I går överlämnade Michaël Koch, som ägnat mer än två år åt att fundera över det svenska hyressystemet, sin utredning till regeringens företrädare i frågan, Mats Odell (kd). Michaël Koch
föreslår att bruksvärdessystemet ska bestå men att allmännyttans hyresnormerande roll avskaffas. Som ett brev på posten har Hyresgästföreningen, som självklart inte vill släppa sin makt över hyressättningen, gått ut och larmat om att "kraftigt höjda" hyror är att vänta. Vad utredaren faktiskt föreslår är att utbud och efterfrågan ska kunna beaktas mer än idag när hyran sätts, med en maximal tillåten hyreshöjning på fem procent per år. Om ansvarige ministern Mats Odell och regeringen vågar genomföra utredningens förslag skulle en sådan förändring innebära ett litet men välbehövligt steg mot
en bättre bostadsmarknad där hyrorna är, om inte mer rättvisa, så i alla fall mer rättvisande.

Ledare: Rätta till hyrorna

Borgerlig bostadspolitik har länge mest handlat om rätten att äga sin bostad. Hyresrätten har hamnat i skymundan.