Polisens aktivism hindar rättvisan

Svenska Nyhetsbyrån har träffat Sebastian Scheiman som är advokat och ombud i ett fall som avgörs i Högsta förvaltningsdomstolen. Motparten är Polismyndigheten.

Sportskyttar. Åläggs krav som inte finns i lagen

Sportskyttar. Åläggs krav som inte finns i lagen

Foto: DARRYL DYCK

Politik2018-01-17 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Vad handlar det här om?

– Min klient, Rikard, har sökt licens för två halvautomatiska gevär för användning inom en gren som utövas i hans skytteförening Occursum som är med i ett auktoriserat skytteförbund. Och det är kravet enligt lagen för att man ska få licens. Polisen nöjer sig inte med detta utan försöker nu tolka regeln på ett annat sätt och till sin egen fördel. Det skulle innebära att man inskränker möjligheten att bedriva sportskytte i Sverige.

Det är ovanligt att det offentliga försöker förbjuda idrotter, och att en enskild myndighet gör det är väl ännu ovanligare?

– Det finns det klassiska proffsboxningsförbudet som har blivit ett kampsportsförbud. Idrott är annars en del av civilsamhället och huvudsakligen oreglerat av staten, och så bör det förbli. Det är klart att staten ska ingripa genom lagföring till exempel om det sker en grov misshandel i en ishockeymatch, men vilka regler som gäller för idrotten i övrigt har det offentliga inget med att göra.

Om reglerna nu är så enkla och uppfyllda, vilka grunder har Polisen angett för att avslå den här ansökan?

– De hävdar att den här skyttegrenen inte bedrivs inom det förbund som föreningen är verksam inom. Å andra sidan bedrivs inte några skyttegrenar alls inom förbundet. All verksamhet sker i föreningarna, förbunden är administrativa enheter som organiserar föreningarna. Sen finns det regler inom förbunden för vad som accepteras, men det har alltid varit okej att delta i föreningarnas arrangerade grenar. Det försöker nu Polisen sätta stopp för.

Är det problematiskt att Polisen försöker göra det domstolsvägen?

– Ja, Polisen agerar väldigt aktivistiskt. När man tidigare har uppvaktat lagstiftaren för att få till motsvarande förbud har man fått nej. Därför försöker man i stället få till det på det här sättet. Men en myndighet ska inte försöka tillskansa sig mer makt genom aktivistiska domstolsprocesser.

Detta har kunnat ses i en ganska stor grupp mål dessutom, det är inte bara i just detta fall.

– Så är det. Det finns en grupp aktivistiska tjänstemän inom Polisen, en trojka, som har en rättspolitisk agenda som kanske inte överensstämmer med det mandat man har fått av lagstiftaren. Det är besynnerligt och beklagligt och jag hoppas att man sätter stopp för det. Jag vet att det pratas öppet i riksdagskorridorerna om det här problemet. Ändå har de fått hållas.

Anser du att tjänstemännen inom Polisen som agerar aktivistiskt på det här viset följer lagens anda?

– Nej, det bryter ju mot Regeringsformens krav på opartiskhet och saklighet när man har en agenda som man driver genom myndigheten. Det är ytterst problematiskt.

Hur ser utsikterna ut som medborgare att kunna få rätt mot en myndighet som agerar aktivistiskt på det här viset?

– Det här är en stor fråga som berör tillgång till rättsmedel och att man inom förvaltningsrätten inte får ersättning för att ha ett ombud även i fall du vinner. Du står dig ju rätt slätt mot myndigheten som har mer eller mindre outsinliga resurser i form utav dina skattepengar.

Opinionsintervju | Sebastian Scheiman