I veckan har kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen hållit varsin partiledardebatt sänd via webb-tv. Det är nytt i och med årets valrörelse och debatterna har recenserats som energifulla. Det är bra att politiken når ut till fler. Samtidigt kan det tyckas en aning anmärkningsvärt att låta sportreportrar kommentera politikernas insats, vilket Aftonbladet bland annat gjorde. Valdebatten får gärna vara underhållande, men just då är det också viktigt att komma ihåg att demokratin inte är en ligamatch. Det handlar om vem som ska leda Sverige fyra år framöver.
På statsministerposten utmanas Fredrik Reinfeldt (M) av Stefan Löfven (S). I Aftonbladets debatt i måndags blev framförallt skillnaderna mellan deras jobbpolitik slående. Arbetslinjen har genomsyrat Alliansens politik under åtta år och resulterat i över en kvarts miljon nya jobb. Löfven kallar det dock för ”siffertrix” och går själv till val på att fixa jobbstatistiken genom att bygga ut skattefinansierat arbete. En sådan politik håller inte på lång sikt. Då behövs riktiga jobb och en politik som underlättar för företag att starta, växa och anställa.
När riksdagspartiernas åtta ledare står uppradade och får svara på snabba frågor får väljarna också en klar bild av regeringsalternativen – eller snarare regeringsalternativet. Alliansen är det enda alternativet där väljarna vet vad de får. De borgerliga partierna har en samlad tanke för Sverige nedtecknad i ett gemensamt valmanifest. Det utgör en grund för väljarna utifrån vilken de kan utkräva ansvar.
Socialdemokraterna däremot går till val ensamt. Politiken är diffus och den enda idén verkar vara att riva upp Alliansens reformer och åter höja bidrag och skatter. Hur mycket och vilka reformer som får vara kvar är oklart. Det är som om S hoppas på att få makten och sedan kunna göra som man vill, så som partiet gjorde förr. Osäkerheten ökar även markant kring vad det blir av politiken då MP och V – kanske även FI – ställer sina krav för att stötta en S-ledd regering.
I Expressens debatt i onsdags blev osämjan bland de rödgröna partierna påtaglig. I energifrågan blev det särskilt pinsamt för Löfven som inte förmådde välja något kort till svar på frågan om dagens kärnkraftsreaktorer ska kunna bytas ut mot nya. Det var trots allt bland de första frågorna han fick som nytillträdd partiledare för mer än två år sedan.
Då sade Löfven till Ekot (13/2-12): ”Det viktigaste för Sverige är att företagen och hushållen i vårt land får ett besked om en långsiktig energipolitik som inte byts med majoriteten i parlamentet, utan som står fast”. Men fortfarande kan han inte ge något klart svar.
Hushållen och industrin står inför just den osäkerhet Löfven sade sig vilja undvika, då MP vill stänga kärnkraftverken redan under nästa mandatperiod. Ska väljarna acceptera att inte få svar innan valet på hur det blir?