Pappor på landet är dåliga fäder. Det intrycket kan man få om man hastigt ögnar en statistiksammanställning som TCO har gjort över mäns och kvinnors uttag av föräldrapenning i landets kommuner.
Män i mindre kommuner, längre från regionala centra, har generellt lägre uttag av föräldrapenning. Det omvända gäller också. Män i större städer, i trygga förorter eller boende på pendlingsorter tar alla ut fler föräldradagar. I Jönköping och Luleå är det procentuella uttaget nästan dubbelt mot Gnosjö och Haparanda. Hammarö och Karlstad ligger högre än Grums, Säffle och Eda. I Alingsås är uttaget högre än i Borås som ligger långt före Dals-Ed. Naturligtvis finns regionala variationer, men mönstret finns i hela landet.
Det bör noteras är att undersökningen inte säger något om fördelningen inom städer och kommuner. Hur det ser ut i städernas utanförskapsområden framgår inte av rapporten. Av tidigare rapportering om till exempel invandrarkvinnor som undviker arbetsmarknaden med hjälp av föräldrapenningssystemet så kan man dock dra slutsatsen att det inte med automatik är så att alla storstadsmän tar ut mycket föräldrapenning.
Det framträder dock mönster och det finns värderingar man måste ta i beaktande. Den viktigaste är sannolikt att det bland akademiker i storstad är status att vara föräldraledig. Det är därmed inte bara något som ses som självklart utan motsatsen gäller också, det anses lite udda både professionellt och socialt för en man att inte vara hemma med sina barn.
Till detta måste dock även läggas bilden av förvärvsarbetenas karaktär. Bland högspecialiserade med en bestämd uppfattning om sitt värde på arbetsmarknaden är man sannolikt mindre rädd för att låta någon annan utföra ens jobb när man är borta. Den upplevda risken att ersättaren ska ta ens jobb är sannolikt högre om man har ett mindre specialiserat arbete i tillverkningsindustri, alldeles oaktat Las.
På liknande sätt är det med den som till exempel är egenföretagare. Är man inte tillgänglig när kunden ringer så kanske man inte har uppdragsgivaren kvar om tre till sex månader när man är tillbaka. Har man dessutom en egen firma med exempelvis en dyr maskin så täcker inte föräldrapenningen amortering och avskrivning. Är man bonde kan man inte låta bli vårsådden för då finns inget att skörda till hösten när man är tillbaka från föräldraledigheten.
Alla dessa faktorer och många därtill som exempelvis platsens kultur och värderingar samverkar till vilket uttag som sker. Om de sammantaget innebär att män på mindre orter tar ut färre föräldradagar innebär det då att de är sämre fäder? Nej, men något går de ändå miste om.