Onsdagen var en intensiv dag för svensk skola. Regeringen påbörjade samtal med skolans parter i syfte att förbättra elevernas kunskapsresultat.
Universallösningen på problemen tycks enligt regeringen vara att höja lärarnas löner. Med högre löner stärks läraryrkets attraktivitet, vilket leder till bättre lärare, lyder resonemanget. Från och med 2016 ska tre miljarder kronor avsättas årligen till höjda lärarlöner. För att få fler engagerade och kompetenta lärare krävs det dock kraftfullare insatser än så.
Lärarnas löner sätts i förhandlingar mellan kommun och fack. Att höja lärarlönerna, än om pengarna öronmärks, låter sig därför inte enkelt göras. Risken är kommunerna, när de vet att de ska få extrapengar, sparar in på egna löneökningar. Möjligheten för kommuner att använda skolan som budgetregulator kvarstår.
Regeringen vill att lönesatsningen ska falla fler lärare till del än de som i dag omfattas av karriärtjänsterna som alliansregeringen hösten 2013 införde. Värt att ha i åtanke är att en generell löneökning även innebär att dåliga lärare belönas, samt stärker deras incitament att stanna kvar i yrket.
Under onsdagen presenterades även en överenskommelse mellan regeringen och Alliansen på skolområdet. Partierna är överens om att införa betyg från årskurs fyra på prov i 100 skolor under tre år med start 2017. Dessutom ska de nationella proven i de natur- och samhällsorienterande ämnena i årskurs sex bli frivilliga och effekten av de nationella proven ska utredas.
På så vis har man lyckats få uppgörelsen att innebära både mer och mindre av kunskapsmätning.
Betygen i sig gör varken till eller från. Det är helt och hållet en fråga om hur de används.
I allra värsta fall kan de bli en belastning, inget mer än ett ökat stressmoment för redan pressade elever. Rätt använda kan betyg dock bli såväl elevernas som skolornas och föräldrarnas bästa hjälpmedel för att använda resurser på bästa sätt.
Det kräver dock sin tribut, inte minst av skolor som ska stötta och sätta in resurser och föräldrar som måste ta ett aktivt intresse för barnens skolgång.
Överenskommelsens kanske främsta del är dock den som fick minst uppmärksamhet. Kunskapsmål i läsning och obligatoriska bedömningsstöd i svenska och matematik införs i årskurs ett. Det är ett mycket bra steg som bör leda till att färre halkar efter i dessa viktiga kunskapsområden.
Det var med andra ord en blandad dag för svensk skola. Men nog hade den ljusglimtar.